Herr talman! Ja, vi har haft den här diskussionen förut. Vi brukar alltid landa i nästan samma grundläggande frågeställning. Vilka är de grundläggande förutsättningarna för att bedriva en seriös klimatpolitik? Är det en politik som gagnar ny teknologi, som gagnar tillväxt och som gagnar de företag som investerar i nya lösningar? Eller är det en politik som i allt väsentligt reglerar och är skeptisk till marknadsekonomins grundläggande funktionssätt?
Jag tror att det är det förra. Om man inte börjar i den änden kommer man aldrig att kunna få en situation där fler länder medverkar och där fler företag gör innovationer som gagnar vår gemensamma miljö.
Min kloka kollega Emil Källström som sitter här brukar när vi diskuterar påpeka att skatteväxling betyder att man är beredd att både höja skatter på sådant som man tycker är skadligt och kompensera med sänkta skatter på sådant man vill se i stället. Ni, tillsammans med övriga rödgröna partier, tenderar att hitta en skattehöjning för nästan varje problem. Det är inte en politik som vi tror fungerar på lång sikt. Det är inte där lösningarna kommer att ligga.
Dessutom tror inte vi att de stora utmaningarna ligger i att på marginalen göra enormt dyra insatser i Sverige om vi kan bidra till andra lösningar som har större effekt på andra ställen. Jag tycker att ni stirrar er blinda på att enbart göra saker och ting i Sverige. Jag är övertygad om att en sund miljöpolitik måste börja i marknadsekonomiska mekanismer. Den måste börja i de styrmedel som vi vet fungerar på många andra områden. Om man inte börjar i den änden kommer man tvärtom att försämra miljön på sikt.
(Applåder)