Herr talman! Det är med stigande fascination jag har betraktat de tidigare replikskiftena. Fredrik Olovssons förmåga att med många ord och extremt många motfrågor inte svara på någonting och inte ge besked om någonting är imponerande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2016 - Rambeslutet
Erik Ullenhag kräver ett mycket enkelt besked om det finns någon extern analytiker som godkänner och tror på regeringens jobbpolitik. Vi vet alla att svaret är nej. Det finns ingen sådan. Alla som granskar regeringens jobbpolitik säger att den leder till färre jobb. Men det kommer inget svar över huvud taget.
Fredrik Olovsson tar det dessutom ett steg längre och ifrågasätter att över huvud taget göra prognoser på någonting. Ska vi tolka Fredrik Olovssons inlägg i replikskiftet med Erik Ullenhag är det enda man kan göra när det gäller att utvärdera reformer att se senare. Man får se sedan hur det blev. Vi gör det, och sedan får vi se hur det blir.
Det är ett oseriöst sätt att bedriva ekonomisk politik, och det är ett oseriöst sätt att bedriva jobbpolitik. Det är också belysande för ett regeringsalternativ och ett budgetalternativ som i jämförelse med dem under Alliansens tid vid makten mer eller mindre är kliniskt rent från jobbprognoser och beräkningar på hur förslagen slår mot jobben.
I replikskiftet med Jakob Forssmed säger Fredrik Olovsson att det hade varit bra om underskotten varit lägre tidigare år. Det kan man hålla med om. Det är klart att överskott alltid är bättre än underskott, och underskott är bättre ju mindre de är.
I varenda budget Fredrik Olovsson då lade på riksdagens bord - Fredrik Olovsson satt i riksdagen också under den förra mandatperioden - var de socialdemokratiska underskotten högre än i de budgetar som regeringen lade fram. Socialdemokraterna ville göra av med mer pengar.
Vad är kvar av trovärdigheten i den ekonomiska politiken om man säger saker som går emot det man sa för bara något år sedan och om man över huvud taget inte tror på prognoser?