Fru talman! Whistleblowers, personer som avslöjar missförhållanden och korruption, spelar en ovärderlig roll i öppna och demokratiska rättssamhällen. Det är viktigt att de som har mod och integritet att slå larm när något gått fel inte själva råkar illa ut.
USA:s president Barack Obama slår fast detta i sin Open Government Plan. På Vita husets hemsida förkunnade hand stolt den 20 september 2011 att "vi ska arbeta för att reformera och utöka skyddet för 'whistleblowers' som avslöjar statligt slöseri, bedrägeri och statliga övergrepp".
Men de amerikanska myndigheterna talar med kluven tunga. Ord och handling ger helt olika signaler. Det visar sig med smärtsam tydlighet genom behandlingen av Bradley Manning. Den unge amerikanen tjänstgjorde som menig underrättelseanalytiker i Irak. Han greps i maj 2010 efter att Wikileaks hade publicerat videon
Collateral murder
. Filmen visar hur amerikanska helikopterburna soldater sköt ihjäl en grupp oskyldiga civila i en förort till Bagdad 2007. Manning åtalades ett par månader senare för att ha laddat ned och vidarebefordrat denna sekretessbelagda video och annan dokumentation av övergrepp i Irak och Afghanistan till Wikileaks. Han misstänks utöver detta ha läckt hundratusentals diplomatrapporter. Åtalet mot honom har utökats med 22 nya punkter, däribland medhjälp till fienden, ett brott som kan ge livstids fängelse och till och med dödsstraff.
Manning hölls fängslad i en isoleringscell i ett militärfängelse på marinkårsbasen Quantico i Virginia i nästan ett år, enligt flerstämmiga uppgifter under tortyrliknande omständigheter. Efter omfattande protester från många organisationer och enskilda flyttades han till en mindre hårdbevakad militärbas i Kansas.
Enligt bland andra Amnesty International är den behandling som Manning utsatts för på Quantico ett brott mot internationella konventioner om human behandling av icke dömda fångar.
Att Wikileaks försetts med material till deras största och mest uppskakande avslöjanden om amerikanska soldaters dödande av oskyldiga människor i Irak och om USA-ambassadernas internationella dubbelspel har enorm betydelse. Det underlättar och möjliggör utredningar av krigsförbrytelser så att de ansvariga kan ställas till svars. Ökad öppenhet kan också hjälpa till att förebygga brott.
Europarådet lyfte i höstas i ett resolutionsutkast fram betydelsen av whistleblowers för ett öppet och transparent samhälle.
Man menar bland annat att sekretessbeläggningen av videofilmen från dödsskjutningarna i Bagdad, som Bradley Manning anklagas för att ha läckt, är ett exempel på en illegitim sekretessbeläggning. Europarådet skriver att enligt de anklagelser som riktas mot Manning står vi i tacksamhetsskuld till honom för att ha publicerat denna videofilm, liksom många ambassadrapporter som har stort allmänintresse. Manning har även nominerats till Nobels fredspris.
Bradley Manning har redan innan hans sak prövats i rättegång fått betala ett mycket högt pris och riskerar sin framtid, sin frihet och till och med sitt liv. Den amerikanska statens hårda agerande mot honom står i skriande kontrast till president Obamas Open Government Plan. Hur Bradley Manning behandlas av de amerikanska myndigheterna framöver har stor betydelse, inte bara för honom själv utan för oss alla som värnar ett öppet och transparent samhälle. Hans öde är en fråga som angår oss alla som värnar öppenhet, demokrati och rättssamhälle.
De nationella och internationella protesterna mot hur de amerikanska myndigheterna behandlar Manning har växt sig allt starkare. Det är väldigt viktigt att även Sveriges regering och riksdag står upp för att stärka rätten att slå larm om missförhållanden.
Efter attacken den 11 september 2001 har USA börjat tänja folkrätten till oigenkännlighet i kampen mot terrorismen. Att en demokratisk stat som USA avlägsnar sig från de gemensamma regelverk vi alla åtagit oss att försvara försvagar folkrätten. Det är farligt och oacceptabelt och leder till en försämrad säkerhet i hela världen. USA:s agerande är därför inte en intern angelägenhet.
Därför är det så viktigt att Sverige talar tydligt om detta med USA. I betänkandet hänvisar man till den dialog som Sverige och USA samt EU och USA för om mänskliga rättigheter. Man talar inte om vad som faktiskt sägs, men förhoppningsvis är de svenska representanterna tydliga i dialogen med USA och framför med kraft att vi som nation anser att det är av yttersta vikt att USA följer folkrätten och respekterar även whistleblowers mänskliga rättigheter. Var hamnar vi annars i världen, om ingen vågar slå larm när det har gått fel? Men vad som egentligen sägs av de svenska representanterna vet jag inte. Jag skulle väldigt gärna vilja veta mer om det och hoppas att få mer förklarat framöver.
I detta anförande instämde Valter Mutt (MP).