Fru talman! Utrikesutskottet behandlar i dag i sitt motionsbetänkande ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2010 och 2011 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Det här betänkandet är alltså inte heltäckande, men jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.
Arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling genomsyrar den svenska utrikespolitiken. Sverige ska vara och är en tydlig röst i världen för de mänskliga rättigheterna. Ingen regering kan hävda särskilda förhållanden som tradition, kultur eller religion som skäl för att kränka de mänskliga rättigheterna.
Fru talman! Det är inte bara enskilda stater och deras politiska styre vi bör se som hot mot yttrandefriheten. Även den organiserade brottsligheten inskränker i vissa länder kraftigt journalisters och andra mediearbetares arbete.
I Mexico finns det enligt Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter från 2010 inga rapporter om systematiska kränkningar av mötes- och föreningsfriheten på federal nivå. Den mexikanska lagstiftningen anses ge ett relativt långtgående skydd för yttrande- och pressfriheten.
Men det finns i praktiken stora motgångar när det gäller journalisters arbete, och framstegen på den federala sidan undergrävs av det höga antal mord som sker på journalister och andra mediearbetare. En särskild hotbild finns mot dem som granskar och rapporterar om den drogrelaterade organiserade brottsligheten. Reportrar utan gränser lyfter i rapporten
Muscling in on the Media
fram den organiserade brottslighetens hot mot journalister på olika håll i världen, däribland Mexico, en brottslighet som de anser vara ett större hot mot yttrandefriheten och journalister än förtryckarregimer och diktaturer.
Jag anser därför, precis som utskottet, att en fortsatt intensiv kamp för att stävja och motverka den globala narkotikahandeln är av yttersta vikt.
Utrikesdepartementet konstaterar i sin rapport
Mänskliga rättigheter i Kina 2010
att landet är en enpartistat som saknar fria val. Den kinesiska författningen garanterar förvisso allmän åsikts-, yttrande-, tryck-, förenings-, mötes-, demonstrations- och religionsfrihet, men i praktiken är alla dessa friheter inskränkta i varierande grad.
I utrikesdeklarationen 2012 konstaterar regeringen att "Sveriges och EU:s relation med Kina växer. Kinas allt mer framträdande roll på den internationella arenan ställer krav på ett ökat kinesiskt ansvar i globala frågor som miljö och klimat, säkerhet och fattigdomsbekämpning. I ansvaret ryms också respekt för mänskliga rättigheter och för demokratiska principer. Denna respekt har under senare tid försämrats ytterligare."
Sverige och EU anser att en konstruktiv dialog är det bästa sättet att agera för en förbättring av människorättssituation i Kina. Här utgör de återkommande människorättsdialogerna en kanal för att ta upp frågor som dödsstraff, omskolning genom arbete, etniska minoriteters rättigheter, medborgerliga och politiska rättigheter med mera i ett forum där Kina åtagit sig att svara.
Den svenska regeringen har beslutat om en strategi för selektivt samarbete med Kina under perioden juli 2009-2013. Det övergripande målet för strategin är demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna samt en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling.
Fru talman! I mars 2012 genomförde en delegation av utskottet en arbetsresa till Colombia i vilken jag deltog. Den interna väpnade konflikt som pågår i Colombia sedan mer än 45 år har haft förödande konsekvenser för åtnjutandet av mänskliga rättigheter i landet. Detta konstateras i Utrikesdepartementets rapport
Mänskliga rättigheter i Colombia 2010
. Enligt den rapporten är ojämlikhet och utanförskap fortfarande en grogrund för missnöje och väpnad kamp i Colombia. Aktörerna i konflikten är i dag framför allt de kommunistiska gerillorna Farc och ELN, som båda är upptagna på EU:s terrorlista, paramilitära grupper samt statens säkerhetsstyrkor. Samtliga illegala väpnade grupper är involverade i produktion och smuggling av narkotika, vilket till stor del finansierar rörelserna. Försvarare av mänskliga rättigheter utsätts alltjämt för hot och våld, vilket framkom vid flera möten under vårt besök.
Även situationen för kvinnor belystes vid flera olika möten under vårt besök. Vid ett möte med företrädare för UN Women i Colombia och tre colombianska icke-statliga kvinnoorganisationer, som samtliga får stöd från Sverige, konstaterades att den interna väpnade konflikten har omfattande inverkan på kvinnors situation. Vid mötet med kvinnoorganisationerna konstaterades samtidigt att ny lagstiftning som har bäring på kvinnors rättigheter har tillkommit de senaste åren.
De svenska insatserna i Sveriges samarbetsstrategi för utvecklingssamarbete med Colombia 2009-2013 är inriktade på fred och säkerhet respektive mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning. Hösten 2011 genomfördes en halvtidsöversyn av samarbetet med Colombia. Slutsatsen för översynen är att Sverige under perioden 2012-2013 prioriterar följande områden: genomförande av lagen om gottgörelse för konfliktens offer och återbördande av mark, strategiska insatser för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på MR-försvarare och kvinnor som aktörer för fred i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, inklusive efterföljande resolutioner kring detta tema.
Utgångspunkten för Sveriges utvecklingssamarbete i Colombia är den interna väpnade konflikten i landet och att en förhandlingslösning är den enda vägen mot hållbar fred, försoning och utveckling.
Fru talman! Dagligen kränks de mänskliga rättigheterna runt om i världen. I Sverige har vi en lång tradition av att tala för dem vars röster inte blir hörda. Den svenska utrikespolitiken präglas av både insikt om hur vi kan stödja länder i deras demokratiska processer och att tydligt uttrycka olika länders brister och tillkortakommanden när det gäller mänskliga rättigheter. Det arbetet fortskrider med kraft och med fortsatt fokus på att stärka de mänskliga rättigheterna.