Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag i betänkande FiU20. Jag ska beröra några skattefrågor.
Inledningsvis kan jag notera att den regering vi har nu lägger fram många viktiga förslag på skatteområdet. Det råder ingen tvekan om att skattepolitiken successivt förändras. Den förändras på ett sätt som är gynnsamt för hela landet. Jag ska återkomma till det.
Detta innebär att skatteutskottets roll har blivit extra betydelsefull denna mandatperiod. Det är utskottet som kommer att granska de olika skattelagarnas utformning. Där har vi en betydelsefull uppgift, och där har vi också möjligheter att när goda skäl framkommer påpeka förhållanden och få till stånd förändringar.
Regeringens politik har haft en inriktning på att framför allt göra det mer lönsamt att vara i arbete. När de åtgärderna kommer till stånd är vi samtidigt i en arbetsmarknadssituation där fler verkligen kan få jobb. Det är också vad som nu har inträffat.
Innebörden av regeringens politik har blivit att fler är i arbete, fler betalar skatt och färre är hänvisade till bidragssystemen. Det är ur samhällsekonomisk och statsfinansiell synpunkt en viktig effekt, för då får staten större resurser att kunna bedriva till exempel skola, omsorg och utbildning och satsa på viktiga samhällsområden. Men det skapas också ett utrymme för skattesänkningar som kommer alla till del.
Den andra inriktningen av regeringens politik har varit att ta bort skadliga skatter - skatter som är skadliga för hela landet. I det avseendet är det oerhört viktigt att förmögenhetsskatten kan slopas. Det råder förbluffande stor enighet bland ekonomer och bland betraktare av skattepolitik i olika länder om att det är viktigt att slopa förmögenhetsskatten. Många socialdemokrater har också uttalat genom åren att det är betydelsefullt.
Nu kommer det avskaffandet. Det är inte för att gynna några få utan det är för att detta är en skadlig skatt. När den tas bort är det bra för hela landet och därmed bra för alla dess invånare.
Socialdemokraterna gjorde ett selektivt borttagande av förmögenhetsskatten för de allra rikaste. Men vi tar bort förmögenhetsskatten för alla, och det kommer att ha gynnsamma effekter.
Jag noterar nu att LO-ekonomen Dan Andersson framhåller betydelsen av att få en överenskommelse över blocken som bland annat skulle leda till att tanken på att återinföra förmögenhetsskatten skulle kunna skrinläggas. I det avseendet har han rätt. När Socialdemokraterna luftar tankar på att återinföra någon form av förmögenhetsskatt är det möjligen det som skulle kunna leda till att effekten av borttagandet av förmögenhetsskatten inte slår igenom fullt ut. Det är klart att många människor som planerar sin ekonomi, inte minst de som har kapital i utlandet, måste känna en säkerhet när det gäller att denna skatt nu är borta i Sverige och att kapital kan återvända, till exempel.
Det är viktigt att ta bort skadliga skatter även om det ligger i sakens natur att det inte alltid får gynnsamma fördelningseffekter på kort tid när man tar bort skadliga skatter. Men det får gynnsamma fördelningseffekter på lång sikt eftersom det är bra för hela landet.
Det tredje som är viktigt och som regeringen har sett som en uppgift som den hade ett tydligt väljarmandat för är att förändra den nuvarande statliga fastighetsskatten. Det beror på att den skatten har upplevts som orättvis och illegitim. Den förutvarande socialdemokratiske statsministern Göran Persson tillstår detta. Han är öppen med det när han säger att Socialdemokraterna förlorade valet på grund av fastighetsskatten. Jag tror kanske att det fanns andra ingredienser som var nog så betydelsefulla. Men det låg naturligtvis en sanning i detta; fastighetsskattens konstruktion upplevdes som illegitim. Därför var och är det nödvändigt att förändra den.
Regeringen lägger nu fram ett förslag till hösten som kommer att innebära att fastighetsskattens konstruktion i grunden förändras. Samtidigt sker finansieringen inom ramen för boendebeskattningen. Jag tror att det är betydelsefullt att alla vässar sina argument när det nu inom någon vecka eller så kommer ut en promemoria om exakt hur det här ska gå till. Då kan vi se om det finns bättre vägar att finansiera en del av den tentativt föreslagna finansieringen. Det kanske till exempel är olyckligt, vilket skatteutskottet har framhållit, att höja reavinstskatten så dramatiskt som grundförslaget innebär. Det finns andra möjligheter att åstadkomma en finansiering som är både gynnsam och rättvis för helheten.
Dessa dagar råkar det vara ettårsjubileum för Socialdemokraternas införande av sin sista skatt, nämligen förbränningsskatten på avfall. Jag är övertygad om att den socialdemokratiska regeringen egentligen inte tyckte att det var en särskilt bra skatt att införa. Den hade en konstruktion som innebar en starkt regressiv skatt på hushållen. Det har bara inneburit att de vanliga hushållen i vårt land har fått höjda sophämtningstaxor.
Som vi skriver i skatteutskottets betänkande torde det råda fullständig enighet om att den här skatten, som påstods motiveras av miljöskäl, undergräver legitimiteten i hela systemet. Den har ju inte kunnat konstrueras på så sätt att den har några mätbara effekter, utan den har endast blivit just en pålaga för hushållen.
Till detta vill jag framföra att skatten har fått en direkt negativ miljöeffekt på grund av konstruktionen. Vad som nu händer är att sopbilar med detta avfall åker kors och tvärs i landet. Sopbilar åker från Uppland upp till Sundsvall för att förbränna avfall där samtidigt som annat avfall åker ned från Dalarna, Hälsingland och Gästrikland till Uppsala för att förbrännas där. Det enda det leder till är en negativ miljöeffekt på grund av det transportarbete som denna skatt innebär. Den har ändå inte konstruerats med några sådana miljöeffekter.
Jag tar upp detta inte bara därför att det är ettårsjubileum av en fullständigt onödig skatt utan därför att regeringen nu har att ta ställning till om man inte kan slopa skatten helt och hållet och i stället införa någon bättre miljöstyrande skatt. Jag hoppas att regeringen kommer fram till just detta - att man kan ta goda skäl till att förändra även mindre skatter inom ramen för alla de skatter som vi har i vårt land.