Fru talman! Fram tills nu har den ekonomiska utvecklingen varit framgångsrik under riksdagsåret. Men jag vill säga tills nu. Nu kan man faktiskt fundera på hur det kommer att bli framöver med tanke på Riksbankens beslut i dag om att höja reporäntan och prognosen som pekar på att räntorna under de kommande åren kommer att öka ytterligare. Det beror bland annat på att den borgerliga riksdagsmajoriteten förbereder sig för nya ofinansierade skattesänkningar. Men för regeringen är det naturligtvis oerhört oroande att man under de tolv månaderna sedan maj för ett år sedan då Statistiska centralbyrån gjorde en väljarundersökning nu har tappat 8 procent. Det är ett och halvt borgerligt parti.
Det är inte konstigt att människor har reagerat mot den orättvisa politik som regeringen företräder. Man känner inte igen politiken från valrörelsen. Framför allt gör man inte det när det gäller skattepolitiken. Det märks inte minst på den skattepolitik som bär namn från Skattebetalarnas Förening, Timbrohögern och nyliberala hökar inom Svenskt Näringsliv. De håller i taktpinnen och önskar ännu mer av skattesänkningar för människor med goda inkomster.
Nu väntar ytterligare förslag på skattesänkningar. Jag ska nämna fyra av dem. Den första handlar om att förmögenhetsskatten nu ska avskaffas för de familjer som har en förmögenhet över 3 miljoner kronor. Det är de som i fortsättningen inte ska betala någon skatt på sin förmögenhet. Dessutom diskuteras i regeringen att införa skatteamnesti för obeskattat kapital eller gömt kapital utomlands. Jag har ställt frågor till såväl statsministern som Kristdemokraternas ledare. Han hade skatteamnesti som en viktig valfråga inför valet i höstas. Det senaste beskedet från förra veckan var att det är en fråga som diskuteras och att man ska återkomma. Med andra ord diskuteras även skatteamnesti i regeringen för människor med stora förmögenheter som de har gömda utomlands.
Fastighetsskatten ska sänkas kraftigt. Jag har låtit Swedbank räkna ut hur mycket det innebär för ett hus med ett taxeringsvärde på 5 miljoner kronor i Stockholmsområdet. Det handlar om 35 500 kronor om året. Detta sker medan 40 procent av landets villaägare inte får någon skattesänkning över huvud taget. Däremot får alla som säljer ett hus och får en reavinst vara med och betala för de kraftiga skattesänkningarna.
Regeringen planerar dessutom under mandatperioden att ta bort värnskatten. Det leder till att en person med 720 000 i årslön får 12 000 kronor mindre i skatt. Samtidigt har regeringen lagt fram förslag på, och riksdagen nyligen beslutat om, det mest generösa avdragssystemet i Europa för höginkomsttagare som köper hushållstjänster. Det är intressant. Samtidigt har de borgerliga partierna talat om att förenkla skattesystemet, att det ska bli fler enkla regler. Skatteverket har tagit till sig detta och sagt att det ska bli enkla regler i framtiden, att fler och fler människor ska kunna deklarera med hjälp av IT. Nu tvingas Skatteverket ta fram en omfattande broschyr för hur detta nya system med avdragsrätt för hushållstjänster ska se ut. Skatteverket har nyligen kommit ut med en sådan broschyr, som jag läste häromdagen. Jag läste också tidningen Expressen den 18 juni där Lars Lindström skrev följande under rubriken "Alla vd:ar får råd med skoputsare":
"Snart halveras kostnaden för barnflickan i källaren i Djursholm, städerskan i våningen i Cannes och trädgårdsmästaren till villan i Marbella. Men framför allt får näringslivets höjdare äntligen råd att anställa en skoputsare.
I den trevliga skriften 'Skatteverkets information om skattelättnader för hushållstjänster' finns alla detaljer om det nya hushållsavdraget som införs 1 juli. En del av reglerna gör att man undrar för vem avdraget är ämnat.
Alla vet hur viktigt det är för en vd på toppnivå att ha blanka dojor och hur svårt det är att få tag i pålitligt folk numera. Jag antar att det är därför som regelverket specifikt anger 'putsning av skor' som avdragsgillt."
Lars Lindström avslutar med följande:
"Det enda som är något oklart i konstruktionen är hur det kan bli fler svenska jobb av att staten subventionerar hushållstjänster i utlandet. Om man inte plockar med sig en skoputsare från Sverige, förstås."
Det är ett exempel på den reaktion som nu finns på det förslag som regeringen nyligen har lagt fram och som den borgerliga riksdagsmajoriteten har trumfat igenom. Det är fråga om oerhört generösa avdragsvillkor för höginkomsttagare som köper hushållstjänster. Det är inte att undra på att väljarna drar öronen åt sig och börjar undra vad det är för regering vi har fått och vad det var för regering vi gav förtroende i höstas.
Fru talman! Det finns också ett annat fördelningspolitiskt perspektiv på den orättvisa skattepolitiken. Unga människor under 30 år missgynnas konsekvent av politiken. Sänkningen av fastighetsskatten gynnar främst äldre, som har sin boendekarriär bakom sig. Man tar också bort finansieringen av räntestöd och investeringsstöd till nya bostäder, vilka i första hand gynnar unga familjer.
Borttagandet av förmögenhetsskatten gynnar främst den äldre generationen. Åldersgruppen 19-30 år utgör närmare 18 procent av befolkningen, men betalar bara 1 ½ procent av förmögenhetsskatten. Värnskattens borttagande gynnar dem som har gjort inkomstkarriär. Den nyligen beslutade höjningen av trafikförsäkringen missgynnar i första hand unga förare. Den genomsnittliga höjningen av premien är på 700 kronor per år, men den är väsentligt högre för den unge bilägaren, inte minst i storstadsområdena.
Moderaterna lovar nu nya skattesänkningar till låg- och medelinkomsttagarna. Det har också framkommit i dagens debatt. Jag har uppfattat det som att det blir ungefär 500 kronor i månaden. Men låt er inte luras av de blå dunsterna, kom ihåg det! Det var samma diskussion i höstas när man skulle sänka inkomstskatterna. Vilka fick betala sänkningen? Det fick löntagarna göra själva genom att fackföreningsavgiften höjdes och a-kassan blev dyrare och att man inte fick avdragsrätt.
Nu är det samma situation igen. Nu talar man om att man ska sänka inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare. Vid sidan om frågan om vad som händer när det blir högre ränta och högre inflation, som gör att det blir mer luft i plånboken i framtiden, handlar det nu också om att vara med och finansiera andra systemskiften. Ett exempel är frågan om trafikförsäkringen. Det är ett första steg som tas nu i år. Nästa steg ska tas nästa år. Då handlar det om en fördubbling av trafikförsäkringen. Det blir upp till 8 000 kronor om året i ökad kostnad för en trafikförsäkring för en normal svensk bil. Den typen av kostnadsökningar drabbar naturligtvis människor med låg- eller medelinkomst. Dessutom ska man vara med och finansiera en andra karensdag. Så det blir inte så mycket av de resurserna för vanliga löntagare.
Fru talman! Man kan sammanfatta effekten av den förda och planerade skattepolitiken på följande sätt. Jag har ett exempel med familjen Rikeman, som jag kallar den. De har en villa som är taxerad till 5 miljoner kronor och en beskattningsbar förmögenhet på 2 miljoner kronor. Makarna Rikeman är välavlönade. Mannen tjänar 1,2 miljoner kronor om året. Hustrun tjänar 720 000 kronor om året. Familjen köper hushållstjänster för 200 000 kronor om året. Med borttagandet av värnskatten blir den sammanlagda skattesänkningen 212 640 kronor om året. Det är lika mycket som en välavlönad yrkesarbetare har i disponibel inkomst efter skatt om året. Det är en blå fördelningspolitik.
Det är den orättvisa skattepolitiken som människor reagerar mot och har fått upp ögonen för. Vi är naturligtvis som socialdemokrater oerhört upprörda över att riksdagsmajoriteten utan hänsyn till viktiga principer om skatt efter bärkraft och breda skattebaser river upp den ena skatten efter den andra. Det finns heller inget helhetsperspektiv på konsekvenserna av den förda skattesänkarpolitiken. Man kan exempelvis ställa sig frågan hur välfärden ska finansieras vid en lågkonjunktur.
Avslutningsvis vill jag därför säga att vi socialdemokrater vill föra en skattepolitik efter bärkraft. Vi kommer att finansiera en bra välfärd för alla i både låg- och högkonjunktur. Så tar vi ansvar för Sverige.
Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 4 och 9.
(Applåder)
I detta anförande instämde Christin Hagberg, Hans Olsson, Raimo Pärssinen och Britta Rådström (alla s).