Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till våra reservationer 2, 5, 7 och 9, vilket jag glömde att göra tidigare.
Jag kände att jag behövde gå upp. Enligt vårpropositionen kommer 890 000 personer att vara i utanförskap när regeringens ekonomiska politik har fått fullt utslag, och ungefär 6,2 procent kommer att vara arbetslösa. Nu vet jag inte om även de som kommer att använda det så kallade vårdnadsbidraget kommer att räknas in i dem som är i utanförskap. Under valrörelsen räknade ni på det sättet att värnpliktiga, studerande, hemmafruar och föräldralediga var en del av dem som är i utanförskap. Det är lite svårt att veta hur ni tänker där.
Vi ser i alla fall att 6,2 procent kommer att vara i arbetslöshet och 890 000 i utanförskap enligt er definition. Dessa har under väldigt lång tid kanske behövt leva med 65-procentiga ersättningsnivåer. Det får en oerhörd konsekvens för deras hälsa, deras psykiska välmående och deras barns, så klart. Det skulle vara lite intressant att höra Stefan Attefall utveckla sina tankar kring detta.
Jag ska presentera en undersökning som kom häromdagen. Där står så här: Arbetslösa i Sverige mår ovanligt bra. En period av arbetslöshet behöver här inte innebära lika allvarliga konsekvenser för den arbetslösas ekonomi som i Storbritannien och Irland. Man hänvisar till tidigare undersökningar som visar att personer som mår dåligt har en betydligt sämre chans än andra att få ett nytt jobb. Generösa bidragssystem, alltså socialförsäkringssystem, bidrar därför enligt utredaren till att upprätthålla den arbetslösas anställningsbarhet över längre perioder. Vidare säger man så här: Människor som söker jobb efter jobb utan att lyckas mår inte bra. Om de dessutom får det svårt ekonomiskt på grund av låg a-kassa mår de ännu sämre.
Det ökar definitivt inte deras anställningsbarhet och är utan tvekan en risk.