Fru talman! Givetvis är det bra att det finns med i regleringsbrevet. Det hade varit skandal om det inte hade funnits med.
Den erfarenhet som finns på många håll är att det har funnits en tröghet i att få genusperspektivet att få genomslag i utbildningar där det måste finnas. Man får i socialtjänst, på skolor och i hälso- och sjukvård även utbilda personal som nyligen har gått färdigt sin utbildning.
I Göteborg finns till exempel en genusgrupp bland studenterna på medicinarutbildningen som kräver att det ska vara bättre än det är. Det finns en likadan på institutionen för socialt arbete.
Vad vi vill betona är att det inte kan vara rimligt på de utbildningar där dessa kunskaper måste finnas att man har gjort den kunskapen frivillig eller tillgänglig på kortare kurser. Man kan välja till den.
Man har väldigt lite integrerat den i undervisningen. Det beror antagligen på att man saknar kunskap om hur man ska integrera ett genusperspektiv. Det krävs att man själv har genuskunskaper för att till exempel som lärare kunna göra det.
Vi har lyft fram det för att vi tycker att det ska framgå tydligt i examensordningarna att det ska finnas med.
Jag tänker ställa en fråga till Betty Malmberg. Om man tittar på vart forskningspengarna går i dag ser man att nästan 90 procent går till de äldre universiteten.
Jag vill gärna fråga om ambitionerna att se till att det blir en förändring så att även de andra högskolorna och de nya universiteten får möjligheten att kombinera forskning och grundutbildning.
Jag tycker att det är en förutsättning för en bra kvalitet på utbildningen, och jag tror att vi alla gör det. Vi har i Vänsterpartiet satsat 500 miljoner i vårt förslag för fler disputerade lärare så att fler lärare ska kunna forska.
Vi har bland annat tänkt oss att det ska kunna hjälpa till att höja kvaliteten på de högskolor som inte har så mycket forskningspengar och disputerade lärare.