Fru talman! Vårt svar till de 60 procent av 15-åringarna som vill gå vidare till universitet och högskolor är att deras drömmar äntligen kommer att infrias.
Senast i går hade vi ett seminarium här i riksdagen där vi talade om de framgångsrika skolorna. Framgångsfaktorn handlar om de tidiga insatserna. Det handlar om statusen på lärarnas utbildningar. Det handlar om rektors utbildning och den pedagogiska utvecklingen. Det är framgångsfaktorer som faktiskt kommer att rusta de här eleverna med bättre förkunskaper som de sedan kan föra med sig i de nya steg som de hela tiden ska ta i sitt livslånga lärande. Med de satsningar som vi också har gjort på ungdomsskolan rustar vi dem klart bra.
Du talar om förväntningar. Jag vet att de finns. De förväntningarna har ju uppstått eftersom högskolor och universitet visste vad de hade. De visste hur deras budget hade utarmats år från år. De visste om de rationaliseringskrav som låg i löne- och kostnadsuppräkningar. När det gäller just den delen har vi fortsatt, men det är ingenting som vi införde. Det infördes under en socialdemokratisk regering 1997, och det har legat kvar.
När det gäller den här kvalitetssatsningen vill jag icke säga att vi har gjort allt. Det har vi inte gjort. Men vi har tagit många steg i rätt riktning. Med de riktade anslagen, framför allt till humaniora, har vi faktiskt höjt anslaget per studentplats med 10 procent, och det är inte att förakta.