Fru talman! Jag har ingen annan uppfattning än Eva Olofsson i det här läget, och det har inte heller regeringen. Dessa högskolor har ett oerhört stort värde. Vi har sett det på att de har rekryterat fler studenter från närområdet.
Vi talar även om samverkan och profilering som en kvalitetsdrivande faktor och ser också positivt på att högskolor, utbildningar eller lärosäten tar till sig det. Vi försöker hitta synergier och att syntetisera så att man får mervärden.
Det finns inget som säger att vi sedan skulle slå undan benen på de regionala högskolorna. Det har regeringen och högskole- och forskningsministern uttalat. Där finns ingen annan åsikt.
Jag skulle vilja passa på att fråga lite. Jag tycker personligen att en hel del av reservationerna slår in väldigt många öppna dörrar.
Läser man utskottsbetänkandet står det på pränt att det inte är regleringar och sådant som vi måste få till. Man tar upp frågeställningar om jämställdhet och mångfald, och alltihop ska det lagstiftas om eller på något vis bli nya uppdrag.
Regeringen har ju gett uppdrag. Jag undrar hur ni definierar ordet uppdrag. Högskoleverket har fått uppdragen, regleringsbreven och återrapporteringskraven. Är det inte bra? Är det inte tillräckligt med den typen av uppdrag? Varför måste man reservera sig på de här punkterna?