Fru talman! Jag kan inte verifiera de nio procenten men jag kan hålla med Ulf Nilsson om att man till många utbildningar inte antas i konkurrens. Däremot finns de utbildningarna, och det kan vara relevant att diskutera urvalet där. Det har vi gjort, och jag anser att det är problematiskt eftersom man i viss mån segregerar utbildningarna från varandra.
Jag håller givetvis med om att det är mycket viktigt hur studiestödssystemet ser ut. Det ingår inte riktigt i detta betänkande, och därför har vi inte diskuterat det vidare. Jag hoppas dock att Studiesociala kommittén ska kunna komma fram till någonting.
Om man inte är behörig från grund- och gymnasieskolan medför det förstås problem för att komma in, och då kan det vara viktigt ha en vuxenutbildning som kan hjälpa människor till rätta. Jag ska inte kommentera det ytterligare, men ni kan väl tänka på vad det skulle kunna signalera.
Det är viktigt att människor som går i skolan, oavsett om det är grundskola, gymnasieskola eller högskola, känner lust inför lärandet och att den lusten inte dödas genom olika regleringar. Också lusten att lära kan vara en faktor som får folk att gå vidare.
Det finns många olika saker att tänka på, och jag tycker fortfarande att det är konstigt att man tar bort en regel, trots att man kunnat se att den haft effekt, och samtidigt inte sätter in något annat. I stället menar man att det nog löser sig.
Jag håller med Ulf Nilsson om att högskolorna har tredjedelsmöjligheten. Men det finns svårigheter. Högskolorna kan vara rädda för att bli stämda om de har kriterier som inte är allmänt godkända och så vidare. I stället borde man från den politiska sidan tydligt markera vilka typer av extra kriterier som kan vara möjliga att ta till. På så sätt skulle högskolorna själva inte behöva ta på sig hela ansvaret för urvalsprocessen. Därför struntar de också i många fall att göra det och tar endast in på betyg.