Herr talman! I tisdags, den 30 november, tog fyra
stora svenska tidningar på allvar upp kampen mot
nazismen, rasismen och den organiserade brottslig-
heten. Dessa extrema, farliga rörelser har det gemen-
samt att de var och en utgör ett hot mot demokratin,
människovärdet och det fria ordet. Den kampanj som
tidningarna därmed kan sägas ha inlett har skapat en
utomordentligt stor uppmärksamhet.
Det välkomnar vi i Centerpartiet. Vi är nämligen
helt övertygade om att det enda effektiva sättet att
mota dessa krafter är just att hela samhället, hela
folket, på bred front reser sig upp och som en man
säger ifrån.
Dessa mörkrets krafter vill föra Sverige och Euro-
pa ett halvt sekel tillbaka i utvecklingen - till de mör-
ka 30- och 40-talen. De vill skrämma oss som höjer
våra röster emot dem till tystnad. Vi ska inte låta dem
lyckas! För att bekämpa och besegra dessa mörker-
krafter måste vi ta deras gärningar och agerande i
olika sammanhang på största allvar. Förra året rap-
porterades närmare 1 000 brott med kopplingar till
extremnationalistiska partier, individer och grupper.
Det sammanlagda antalet brott med högerextrema
inslag fördubblades mellan åren 1997 och 1998. En-
ligt Säkerhetspolisen finns det ingenting som tyder på
att de här brotten inte skulle fortsätta att öka även i år.
Historikern och nazismforskaren Heléne Lööw
bedömer att det nazistiska och rasistiska våldet har
trappats upp. Det är dessutom på det viset att ingen
annanstans i Europa har nazistiska organisationer
tagit till sådana grova medel som just i Sverige. I den
enkätundersökning som de fyra tidningarna lät lan-
dets alla åklagare besvara framkommer det bestick-
ande uppgifter. Mer än var tredje åklagare har varit
med om att en förundersökning måste läggas ned på
grund av att inblandade parter blivit skrämda till
tystnad. Tre av fyra åklagare uppger att de har haft
mål där vittnen skrämts till tystnad. I vart femte fall
har det handlat om hot från den organiserade brotts-
ligheten - från kriminella mc-gäng och nazister. Sex
av tio åklagare har själva blivit hotade. Tidningarna
undersökte också 1 000 slumpvalda poliser - poliser
som ytterst bär ett särskilt ansvar för att försvara och
upprätthålla demokratins värden när dessa står på
spel. Nio av tio poliser uppger att hoten mot rättsvä-
sendet ökar. Flera vittnar om att de inte vågar ingripa
mot vissa brottslingar av rädsla för vad som kan hän-
da familjen.
Så här kan det bara inte fortsätta! Den här utveck-
lingen är skrämmande och oacceptabel. Detta kan vi
inte stillatigande finna oss i. Vad beträffar de höger-
extrema grupperna är deras uttalade mål att ta makten
i samhället - med våld om så krävs. Låt oss inse det.
Låt oss ta detta på allvar. Låt oss bekämpa dem med
alla till buds stående demokratiska medel. Låt oss
skapa en nolltolerans mot allt de företar sig, vare sig
det är våldsbrott eller enkla trafikförseelser.
Herr talman! Det är inte bara de yttre hoten mot
rättsväsendet som oroar Centerpartiet. I ett demokra-
tiskt samhälle är medborgarnas förtroende för och
tillit till rättsväsendet avgörande. Vi i Centerpartiet
har med stor oro noterat att många människor till
följd av de senaste årens utveckling inom rättsväsen-
det upplever att rättssäkerheten och rättstryggheten
har blivit naggad i kanten. De senaste åren har nämli-
gen inneburit kraftiga besparingar, omorganisationer
och centraliseringar. Jag hävdar att människors oro
måste tas på allvar. Respekten för rättsväsendet och
hur det fungerar är nämligen i den meningen beroen-
de av medborgarnas förtroende.
Läget är föjande: Människor känner sig rättslösa
och fyllda av vanmakt. Människor resonerar som så
att de slutar anmäla brott till polisen eftersom de vet
att det inte lönar sig - brottet kommer ändå inte att
klaras upp. De ringer polisen, men kommer inte fram
eller får inte hjälp. Handläggningstiderna ökar. Mål
och ärenden hos våra domstolar och myndigheter drar
ut åratals på tiden.
Centerpartiet anser att samhället aldrig kan eller
får godta en accelererande utveckling där enskildas
trygghet och rättssäkerhet står på spel. Med den ut-
gångspunkten har vi i vår partimotion Ökad trygghet
och minskad brottslighet presenterat närmare 40 för-
slag till hur vi kan stärka och återupprusta rättsväsen-
det. Den satsningen har vi i vårt budgetalternativ
kompletterat med ekonomiska kraftsatsningar. Cen-
terpartiet föreslår en halv miljard mer än regeringen
till rättsväsendet. Resurserna till polis och rättsvår-
dande myndigheter förstärks kraftigt med vårt bud-
getalternativ.
Vi kraftsamlar framför allt inom tre områden,
inom polisen, inom domstolsväsendet och inom kri-
minalvården. Våra åtgärder innebär bl.a. polisiär
närvaro i varje kommun och varje stadsdel dygnet
runt. Vi vill även ha en glesbygdsfaktor vid fördel-
ning av polisresurserna. Vi vill ha närpoliser eftersom
deras brottsförebyggande arbete i en bred samverkan
är så viktigt. Men vi vill ha tjänsterna besatta. Vi
välkomnar fler och decentraliserade utbildningsplat-
ser, men det tar ju tid innan det får verkan på fältet.
Därför vill vi ha fler civilanställda. Låt poliserna göra
det de är bra på! Men reservpoliser som ger A- och
B-lag yrkar vi avslag på.
Vi vill ha nedkortade handläggningstider i dom-
stolarna och hos de övriga rättsvårdande myndighe-
terna, en ökad samverkan och ett gemensamt IT-stöd.
Dessutom vill vi att kriminalvården ges resurser för
att förhindra återfall i brott. Vi vill ha en bättre sats-
ning på rehabilitering, alldeles särskilt när det gäller
unga och förstagångsförbrytare.
Vi vill ha en satsning på missbruksvård och psy-
kiatrisk vård inom kriminalvården. Platsbristen på
anstalter och häkten måste avhjälpas. De drogfria
anstalterna är snart ett minne blott. Det gäller att göra
någonting åt narkotikasituationen. Det räcker inte
med att skriva och säga att det ska vara narkotikafritt.
Inom kriminalvården behövs det stöd och en bättre
samverkan med kommunerna för att förbättra utsluss-
ningen och hindra återfall.
Jag tänker fördjupa mig lite mer i frågan om dom-
stolsväsendet. Domstolarna kan på goda grunder
sägas vara något av demokratins ryggrad. Domstolar-
na spelar en oerhört väsentlig roll i det demokratiska
samhället och är en nyckelaktör inom rättsväsendet
som mycket cirklar kring. Faktum är att våra dom-
stolar är hårt pressade nu. Det har jag fått många
konkreta bevis för och vittnesbörd om under de se-
naste veckorna i de kontakter som jag har haft med
personal på Domstolsverket.
Arbetsbelastningen inom hovrätter, kammarrätter,
länsrätter och regeringsrätt är oroande. Vi ser nu att
förhandlingstiderna ökar, genomströmningstiderna
ökar och antalet inkomna mål ökar, men antalet av-
gjorda mål minskar. Därför har Centerpartiet i sitt
budgetalternativ lagt den största delen av den halva
miljarden på domstolsväsendet. Vi anser att det är
logiskt och naturligt eftersom det är där de största
behoven finns.
I söndags nåddes vi av larmrapporter där det upp-
gavs att 350 jobb vid landets domstolar riskerar att
försvinna inom de närmaste tre åren mot bakgrund av
Domstolsverkets sparbeting. Det är med oro vi i
Centerpartiet ser på Domstolsverkets sparkrav. Vi
fruktar att sparkravet kommer att gå ut över de mind-
re tingsrätterna och leda till en centraliserad tings-
rättsorganisation. Vi borde ha tagit lärdom av de
tidigare omorganisationerna inom rättsväsendet.
Att bara lägga ett generellt besparingskrav utan att
ange i vilken riktning verksamheten bör gå förmedlar
en känsla av att kravet inte är särskilt realistiskt. Det
är en sak att modernisera och reformera domstolsvä-
sendet, och en sådan utveckling ställer vi i Center-
partiet upp på och bejakar, men att svälta ut tingsrät-
ter för att effektivisera verksamheten tycker vi är
stötande och oansvarigt.
Vi är beredda att vara med och ta ansvar för att re-
formera och modernisera domstolsväsendet. Vårt
absoluta krav för detta har varit och är att förändring-
arna måste ske under riksdagens överinseende och
under politiskt ansvar. Förändringarna måste ta fasta
på det goda i dagens struktur. Det är en självklar
utgångspunkt för oss att det ska vara en fortsatt de-
centraliserad organisation.
En konstruktion där domkretsarna utvidgas men
där verksamheten även fortsättningsvis bedrivs i flera
domstolar vore ett alternativ värt att studera närmare.
Den utvidgade domkretsen kunde ha en gemensam
ledning och en gemensam administration men i övrigt
handlägga den löpande verksamheten vid den för
parterna närmaste domstolen.
Genom att öka samverkan inom och mellan dom-
stolsslagen skapas också möjligheter att bibehålla
dagens decentraliserade struktur. De försök som
gjorts och som ännu pågår bör utvärderas och erfa-
renheterna spridas.
I övrigt går tyvärr många av de åtgärder regering-
en föreslår i sin budgetproposition beträffande dom-
stolsväsendet i fel riktning. Detta gäller inte minst
regeringens planer på att centralisera inskrivnings-
verksamheten. Även om vi kan dela regeringens be-
dömning att domstolsväsendet behöver renodlas anser
vi att den av regeringen föreslagna lösningen inte är
den optimala. Medborgar- och sakägarperspektivet
talar stark emot den av regeringen föreslagna organi-
sationen.
En medelstor inskrivningsmyndighet tar i och för
sig inte emot så många besök per dag, men antalet
telefonfrågor är stort. Det är en fördel om den som
svarar känner fastighetsförhållanden och bygden. Vi
anser också att man inte ska ta det här steget förrän
man helt klart vet hur man ska ha hela organisationen
inom domstolsväsendet.
En annan viktig del handlar om nämndemännen.
De har en viktig demokratisk del i domstolsarbetet.
För att få en kår som speglar samhället måste det till
en översyn av deras arbetsvillkor.
Det är svårt att vara ensam och ta ett grepp över
hela rättsväsendet. Jag har försökt att ta upp de vikti-
gaste sakerna.
Herr talman! Jag står bakom de särskilda yttran-
dena och alla våra reservationer. Jag yrkar bifall en-
dast till reservation 8 och reservation 18. Med detta
vill jag också ha sagt att det viktigaste är att vi har en
effektiv verksamhet och att vi får ytterligare resur-
stillskott för att garantera rättssäkerheten även i
framtiden.