Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

SIW PERSSON (fp), 1999-12-03 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Även den mest förhärdade brottsling

har en gång börjat som amatör. Tyvärr är det fortfa-

rande så att vi politiker och myndigheterna är alldeles

för amatörmässiga, så vi ger de här amatörerna möj-

lighet att hinna bli proffs. Det viktigaste vi allihop har

att göra är att skärpa oss, så att vi tar hand om dem

redan när de tar sina första stapplande steg som ama-

törer utanför lagens råmärken.

Det är viktigt att komma ihåg att förebygga. Det

måste alltid vara det allra viktigaste. Därför har Folk-

partiet även i den här budgeten satsat mycket på skola

och social omsorg. De viktigaste brottsförebyggarna

är naturligtvis föräldrarna. Tillsammans ska vi se till

att vi stoppar dessa ungdomar, som blir allt yngre,

från att hamna vid sidan om lagen. Och då måste vi se

till att de känner delaktighet, tilltro och framtidstro.

När vi misslyckas ska vi naturligtvis se till att vi har

ett rättsväsende som fungerar.

Därför föreslår Folkpartiet under treårsperioden

686 miljoner. Vi har aldrig sagt att det skulle vara

någon tulipanaros som ger radikala förändringar. Men

vi är övertygade om att det skulle bli en förstärkning

hos både polis och åklagare och vid domstolarna. Det

skulle vara en hjälp att minska de alldeles för långa

handläggningstiderna. Med våra pengar är vi också

övertygade om att det hade blivit lättare att hjälpa

brottsoffer genom särskilda brottsofferassistenter.

Vi måste alla verkligen se till att vittnen vågar

uppträda och säga sanningen.

År 1997 förändrades rättshjälpsreformen. Folk-

partiet var emot den förändringen, och vi är fortfa-

rande emot den. Vi hävdar att den bryter mot Europa-

konventionen för mänskliga rättigheter, som säger att

samhället har ansvar för att hjälpa dem som har pro-

blem. Vilka är det nu som drabbas hårdast? Jo, det är

tyvärr ofta lågavlönade kvinnor som inte får juridisk

hjälp inom familjerättsområdet.

Herr talman! Det gjorde att vi för nästa budgetår

lyckades skrapa ihop 192 miljoner kronor. Vi hade

gärna velat ge mycket mer pengar. Det var en hård

diskussion och mycket dividerande om var vi skulle

lägga pengarna. Vi satsade ett antal miljoner på poli-

sen, några miljoner på åklagarorganisationen, mycket

pengar på domstolsväsendet, mindre på Brottsoffer-

myndigheten och en hel del på rättshjälpskostnader-

na.

Låt mig, herr talman, gå in lite grann på de olika

områdena. Oavsett om det gäller polisen eller någon

annan organisation är det viktigt att komma ihåg att

det inte bara är fråga om att lämna pengar till de olika

delarna. Man måste också diskutera hur man ska

använda resurserna. Det är viktigt att också ställa

krav. Jag är besviken över att vi så lite diskuterar hur

vi använder de pengar vi satsar. Naturligtvis får jag ta

på mig en del av ansvaret själv, men vi i Folkpartiet

försöker i alla fall så gott vi kan.

En sak är jag väldigt besviken över att vi inte har

fått reda på. Det är nämligen viktigt att man vet det

när man diskuterar hur resurserna används. På pappe-

ret har vi 16 429 poliser. Men hur många är ute i den

dagliga verksamheten? Tänk att det har jag ännu inte

lyckats få reda på! Förhoppningsvis får vi snart reda

på det, för det är viktigt när man diskuterar hur man

ska förändra polisens arbete. Det är viktigt att verkli-

gen göra klart vad polisen ska syssla med, vad polisen

ska få ta betalt för och annat.

Sedan är det också viktigt att vi ger tillbaka vår

svenska poliskår en framtidstro. Det är allvarligt att

man saknar tilltro till sin ledning.

Under det här året har vi diskuterat den nationella

insatsstyrkan. Vi hade både långa och animerade

debatter om hur vi ville att denna fantastiska specia-

listkompetens skulle användas. Vi i Folkpartiet tycker

att det är glädjande att majoriteten verkligen lyssnade

på de konstruktiva åsikter och förslag vi hade. Vi är

nöjda, men inte helt nöjda - det är precis som vanligt.

Vi tycker att det fortfarande är lite till att göra. Styr-

kan borde t.ex. ligga under Rikspolisstyrelsen. Man

bör också ha en budget som gör att de olika länspo-

lismästardistrikten inte får betala, för de har faktiskt

ofta inte råd. Det är tragiskt när man får höra att det

blir som på ett ställe där styrkan var ute. Den gjorde

som vanligt ett fantastiskt bra jobb, och polisområ-

deschefen sade: Vi är väldigt tacksamma för hjälpen,

men det kommer att dröja många år innan vi har råd

att anlita er igen. Det är inte väl använda resurser.

Vi har också satsat lite pengar på polisen för att

man ska kunna agera på ett kraftfullt och kompetent

sätt mot mc-gäng och nazister. Det är alltid viktigt att

polisen har god kompetens. Men det är extra viktigt

att man har god kunskap när det gäller så allvarliga

saker som mc-gäng och nazister. Det är viktigt att

komma ihåg att de, som väl är, endast undantagsvis

begår väldigt grova brott. Oftast gör de samma taski-

ga vardagliga brott som många andra, och det är då

svårt för den som inte har kompetensen och över-

blicken att se den röda tråden.

Också vi i Folkpartiet tycker att de åtgärder som

har vidtagits de senaste dagarna mot nazister och

högerextremister är bra, men jag vill passa på att

säga: Glöm inte bort den andra sidan! Det är också

väldigt viktigt att vi verkligen håller rent på vänster-

kanten och mot kommunismen.

När det gäller polisen tycker jag att det - som i

och för sig på alla andra områden - är väldigt viktigt

att blicka framåt. Det finns i betänkandet ett kapitel

om polisutbildningen. Man ska vara försiktig med att

använda ordet katastrof, men den svenska polisut-

bildningen möts i dag av väldigt allvarlig kritik. Man

säger från elevsidan och även från väldigt många

lärare att polisutbildningen är oacceptabelt dålig. Jag

har också från flera håll hört sägas att den är katastro-

falt dålig.

Varför är den det? Det finns naturligtvis många

olika förklaringar härtill, men det är viktigt att man

gör någonting åt det. Jag vill passa på att fråga justi-

tieministern, som är här i kammaren, om det inte vore

bra om man från regeringens sida omgående såg till

att det gjordes en enkät bland lärare och elever på

Polishögskolan, en enkät som också studenterna får

vara med om att utforma. Man får då ett bra underlag.

Vi hamnar rätt i diskussionen och slipper vissa över-

toner.

Det är också viktigt att polisprogrammet nu utvär-

deras. Det ska då tillses att utvärderingen inte sker

från ett håll där man är i beroendeställning. Det utta-

las nu också önskemål om en utvärdering från Hög-

skoleverket. Det ska ju vara en högskoleutbildning.

Jag vill passa på att fråga om justitieministern kan ge

någon indikation på när det verkligen blir en sådan

här utvärdering av polisprogrammet. Det är viktigt att

den nya polisutbildningen verkligen blir bra. Vi har

alla möjligheter att få en extremt bra polisorganisa-

tion i nästa årtusende, om vi använder oss av den

möjlighet som den nya polisutbildningen ger.

Vi behöver mer än någonsin välutbildade poliser,

både fysiskt och psykiskt. De behöver också ha goda

kunskaper om rättsstatens rättigheter och skyldighe-

ter. En bra utbildad polis vågar ta initiativ och ta tag i

de allra svåraste sakerna. Är man inte säker i sin roll

undviker man att ta tag i problemen. Det är faktiskt

så för alla människor, även för en polis.

Några ord, herr talman, om åklagarorganisationen.

Vi har i år inte någon särskild reservation när det

gäller Ekobrottsmyndigheten. Det innebär inte att vi

har slopat vår kritik mot Ekobrottsmyndigheten, men

nu är denna genomförd, och vi ska göra det bästa av

den. Från början var vi kritiska mot att man slog

sönder ett samarbete mellan myndigheter som faktiskt

hade börjat komma i gång. Vi ska var medvetna om

att det tar tre till fem år innan en ny organisation

kommer i gång, och då tappar man ytterligare tid. Vi

ska inte heller glömma bort alla de myndigheter som

har blivit sönderslagna.

Vi har i årets folkpartibudget satsat några miljoner

för att få 18 ytterligare åklagaraspiranter och på det

sättet hjälpa den hårt belastade åklagarmyndigheten.

Herr talman! Vi satsar i år mycket pengar på dom-

stolsorganisationen. Vi är som många andra väldigt

oroliga. Naturligtvis ska domstolarna precis som alla

andra myndigheter ha en tuff syn på budgeten, men vi

vill i dag mer diskutera det principiella.

När Domstolsverket infördes 1975 var man på fle-

ra håll väldigt orolig över gränsdragningen mellan

den dömande och den administrativa verksamheten.

Utskottet har också med rätta pekat på att Dom-

stolsverket inte på något sätt får gå in på den

rättstillämpande och dömande verksamheten. Men det

gäller då för oss att komma ihåg att man inom Dom-

stolsverket och domstolarna är offer för verksamhet

som man inte själv kan påverka. Då blir det i varda-

gen så att domstolarna får döma och rättsskipa under

villkor som de inte själva aktivt har kunnat påverka.

Gränsdragningen har inte hållits så som borde ha

skett, vilket innebär att man inte håller fast vid det

som från början var bestämt när Domstolsverket

infördes. Herr talman! Detta gör att vi har ställt oss

bakom en reservation om Domstolsverkets ställning.

Som jag sade inledningsvis har vi i Folkpartiet

satsat pengar på att stärka brottsoffrens ställning.

Brottsofferjourerna gör ett på många sätt fantastiskt

jobb för att hjälpa målsägande och vittnen, men

mycket av deras arbete går åt till administrativ verk-

samhet. Vi menar därför att de ska få pengar från

staten till assistenter som kan klara det administrativa,

så att de andra medarbetarna kan stödja utsatta män-

niskor.

Det kan aldrig nog understrykas hur viktigt det är

att människor vågar och orkar stå upp och göra den

plikt som de faktiskt har, en plikt som man annars ser

till att komma undan genom att inte se och höra.

Några ord, herr talman, om rättshjälpskostnader-

na. Låginkomsttagare blir i dag bevisligen drabbade.

Rättsskyddet har blivit sådant att den som kan tänkas

ha råd att betala sin försäkring också förutsätts göra

det. Nu är det så att alldeles för många inte har råd.

Även om man verkligen får rättshjälp innebär dagens

system att den grundsumma som man själv får betala

är alltför hög. Därför satsar vi pengar på att återinföra

rättshjälpen, med de begränsningar som man natur-

ligtvis måste ha för att över huvud taget ha råd att ta

av statens pengar.

Herr talman! Naturligtvis står vi bakom alla de re-

servationer som vi är antecknade för, men för att inte

stoppa upp arbetet under den tidsnöd som råder yrkar

vi från Folkpartiet bifall till endast en reservation,

nämligen reservation 13.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

SIW PERSSON (fp): Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (1999-12-03) — PRESS0