Herr talman! I dag ska vi debattera ett av de vikti-
gaste områdena, och det är utgiftsområde 4 Rättsvä-
sendet. Det är också ett av de områden som får stora
resurser.
Vi som verkar inom de olika områdena - inom
bostadspolitiken, inom socialpolitik och inom i stort
sett alla områden - att det behövs resurser för att
möta alla de behov som finns.
Här måste vi ha en balansgång när det gäller hur
mycket pengar som ska satsas på de olika områdena.
Rättsväsendet är ett av de områden som är mest bero-
ende av hur övriga områden fungerar.
När man ska avväga var resurserna ska sättas in
handlar det också om att det måste finnas ett brotts-
förebyggande arbete. Om kommunerna inte får till-
räckligt med resurser för att kunna driva ett bra
brottsförebyggande arbete, för att kunna möta barns
behov i skolan, för att kunna möta utsatta människor,
för att kunna möta missbrukare och erbjuda dem
missbruksvård kommer ökningen av utslagningen att
märkas på rättsväsendet.
Då måste man välja väg. Ska vi hela tiden möta de
problem som finns i samhället med att öka resurserna
till rättsväsendet? När vi ser att fler ungdomar far illa
och en ökad ungdomskriminalitet är frågan: Ska vi
möta detta enbart genom att öka resurserna till poli-
sen? Eller handlar det om att också öka resurserna till
kommunerna?
Vi i Vänsterpartiet har gjort en helhetsbedömning
av budgeten och prioriterat tillräckligt mycket resur-
ser till basverksamheten. Vi hade givetvis gärna sett
att man också hade haft en stor pengapåse så att man
hade kunnat ösa ut ännu mer pengar till rättsväsendet
där det finns behov och brister. Det är majoriteten
också klart medveten om. Under de senaste budget-
åren har majoriteten sakta med säkert ökat resurserna
till rättsväsendet.
Vi har under en lång tid haft problem med poli-
sverksamheten. Dessa problem har två utgångspunk-
ter. Den ena är de ekonomiska problemen som poli-
sen tidigare hade. Det saknades kontroll över ekono-
min och det fanns inte någon ekonomisk styrning.
Underskotten i och överdragen av budgeten var
enorma. Då var det nödvändigt att se till att få kon-
troll över ekonomin. Samtidigt genomförde man
också en stor omorganisation inom polisen.
I dag har vi en ny polisverksamhet med en helt ny
organisation där man ska arbeta problemorienterat
och där man ska utgå från en närpolisverksamhet.
Detta var givetvis en väldigt svår tid. Samtidigt som
man stramade åt ekonomin - och att det fick vi göra
på alla samhällsområden - skulle man genomföra en
stor omorganisation.
I dag börjar vi att få ett polisväsende som funge-
rar, men polisen behöver mer resurser, och den får
hela tiden tillskott. Majoriteten säger också att det
finns skäl att återkomma till detta och det säkert
kommer att behöva tillföras mer resurser.
Herr talman! Jag vill ändå peka på att anslagen till
polisen är på 11 506 881 000 kr. Det är en av de stora
anslagsposterna i vår budget.
När Moderaterna med sin beskrivning av hur poli-
sverksamheten ser ut - att rättsväsendet har nått vägs
ände, att polisen i dag är i fullständig kris, att poliskå-
ren kommer att minska ytterligare, att det finns en
risk för en flykt från kåren och att detta är en sådan
katastrof - då måste jag, herr talman, ändå poängtera
att 11 506 881 000 kr är vad polisen får i anslag nästa
år. Moderaterna vill tillföra 156 miljoner nästa år.
Polisväsendet kostar 60 miljoner om dagen. Det inne-
bär med Moderaternas tillägg ytterligare 3 ½ polisda-
gar.
Herr talman! Det kan inte vara rimligt att föra en
debatt om att polisväsendet befinner sig i en fullstän-
dig katastrof, att man har en verksamhet som inte
fungerar, och samtidigt påstå att 156 miljoner skulle
utgöra skillnaden mellan en bra poliskår, ett funge-
rande polisväsende, och en katastrof.
Herr talman! Polisorganisationen behöver tillskott
framöver, men det är ett av de områden som vi satsar
mest på. Vi behöver kanske mer diskutera hur vi
använder de 11 miljarderna än ständigt poängtera att
det behövs ytterligare 100 eller 200 miljoner.
Herr talman! Det finns ett område inom rättsvä-
sendet där vi i Vänsterpartiet gärna hade sett en ök-
ning i budgeten, men där helheten och hela budgeten
ändå fick avgöra vad vi skulle ställa oss bakom, och
det är kriminalvården.
Kriminalvården har under de senaste åren fått gö-
ra ganska stora nedskärningar. Detta har varit möjligt
att göra eftersom kriminalvården hade väldigt stora
anslagssparanden, som inte var rimliga, medan man i
dag har kommit ned till en nivå där man måste börja
skära i verksamheten.
Men, herr talman, ska man titta på klara fakta så
har kriminalvården de senaste två åren inte gjort någ-
ra personalminskningar. Det är fortfarande lika
många anställda inom kriminalvården vid dags dato
som det var för två år sedan. Man har minskat antalet
platser, och på vissa håll inom kriminalvården har
man i dag nästan överbeläggning. Men samtidigt
finns det i dag ungefär 450 tomma platser inom kri-
minalvården. Det här är ett problem som man måste
möta med en bättre planering och ett bättre system, så
att man kan utnyttja platserna på ett bättre sätt.
Kriminalvården kommer att gå in i ett svårt år,
och det beklagar vi. Men samtidigt ska vi också inse
att den svenska kriminalvården är den kriminalvård i
världen som det satsas mest resurser på, och man
måste ändå ha ett perspektiv.
Herr talman! Rättsväsendet är otroligt viktigt. Vi
måste ha ett fungerande rättsväsende, men för att få
ett väl fungerande rättsväsende måste samspelet mel-
lan samhället och rättsväsendet i alla dess delar fun-
gera.
I dag måste vi få ett bättre fungerande samarbete
mellan olika myndigheter och mellan de rättsvårdan-
de myndigheterna. Vi måste få kommuner som funge-
rar och kan möta medborgarnas behov, så att det inte
i slutänden blir så att allt ska åtgärdas inom rättsvä-
sendet.
Med detta, herr talman, vill jag yrka till utskottets
hemställan och till reservation 2.