Fru talman! Allra först vill jag påpeka att de be-
sparingar som har beslutats under andra halvan av
1990-talet har lagts ovanpå besparingskrav som be-
slutades under första halvan av 1990-talet. De pro-
blem som rättsväsendets myndigheter har att kämpa
med har varit att i första hand omhänderta de bespa-
ringskrav som ställdes i början av 1990-talet men där
mycket lite av åtgärder vidtogs för att säkerställa
myndigheternas möjligheter att hantera de bespa-
ringskrav som då hade lagts på myndigheterna.
Det har inneburit större svårigheter för myndig-
heterna att hantera även de ytterligare besparingskrav,
i mindre mån men lika fullt besparingskrav, som har
beslutats under andra halvan av 1990-talet. Det har
varit svårt för många av myndigheterna.
Det är ingen tvekan om att besparingskraven har
lett till förändringar som inte enbart har varit av posi-
tivt slag. Det finns båda delarna. Besparingskraven
har delvis inneburit att myndigheterna har fått funde-
ra över hur man kan organisera och rationalisera sin
verksamhet. Det har lett till positiva resultat - det är
ingen tvekan om att det finns exempel på det. Men
det är inte heller någon tvekan om att besparingskra-
ven på sina håll inneburit en försvagning och försvå-
rat för myndigheterna att genomföra den arbetsupp-
gift som de har.