Fru talman! Jag är också förvånad över att jord-
bruksministern inte vill framföra synpunkter. Detta
måste naturligtvis vara ett fält där regeringen har
uppfattningar. Jag trodde heller inte att det var så illa
att utredningen kom till för att regeringen skulle skaf-
fa sig en uppfattning.
Jag återgår till frågan om att göra de djurförsök-
setiska nämnderna beslutande. Från Miljöpartiets sida
har vi en gång väckt en motion om att det skulle vara
bra. Men förutsättningen för det är naturligtvis att
man gör en någorlunda likvärdig bedömning och att
det sker en någorlunda likvärdig hantering i de sju
djurförsöksetiska nämnder som finns.
Miljöpartiet har representanter i tre av de nämn-
derna. Vi kan konstatera att enbart i de tre skiljer det
mycket i hantering och i bedömning, och man följer
inte i alla CFN:s allmänna råd. När man i det läget
kan se att de djurförsöksetiska nämnderna tyvärr
fungerar så pass illa som de gör är det inte dags att
göra dem beslutande.
Jag har också förstått att det har gått ut mycket li-
tet information från de djurförsöksetiska nämnderna
om den skillnad det nu kommer att bli när man från
att tidigare varit rådgivande i framtiden kommer att
bli beslutande. Detta ser jag som oerhört olyckligt.
Från Miljöpartiets sida ansåg vi att den bedömning
som regeringen gjorde av artikel 12:2 i de direktiv
som föranledde förändringen är en övertolkning.
Det står: Om ett djur skall användas i försök under
vilket det kommer att eller kan förväntas få starka
smärtor som förväntas bli långvariga måste en sär-
skild motiverad anmälan lämnas in om försöket och
dess berättigande till myndigheten eller detta i sär-
skild ordning godkännas av myndigheten.
Vi menar att vi i dag har en särskild motiverad
anmälan för de allra flesta djurförsök. Vi har redan
uppfyllt direktivet. Dessutom kan man se att fall en-
ligt 16 §, dvs. de försök som orsakar mycket svåra
smärtor, går vidare till CFN. Det hade funnits andra
modeller för att tillfredsställa EU än just detta.
Jag hoppas att jordbruksministern är medveten om
problemet att det finns olika bedömningar av de djur-
försöksetiska nämnderna. Eftersom de nu är beslutan-
de förutsätter jag att man kommer att se till att de
allmänna råden följs, att man får en någorlunda lik-
värdig hantering, att besluten inte är olika i de djur-
försöksetiska nämnderna, osv.
Jag menar att det härvidlag har fallerat.
Jag skulle i övrigt vilja veta om jordbruksminis-
tern räknar med att utredningen kommer att lägga
fram förslag om att alla nämnder skall göra samma
bedömning om försök som på vissa ställen kräver
smärtlindring.
När det gäller artritförsöken säger forskarna själva
att djuren ligger och skriker i burarna tills de dör. Det
är alltså fråga om fruktansvärt smärtsamma försök,
som uppenbarligen kan ske under smärtlindring. Me-
nar jordbruksministern också att utredningen skall
beröra vilka försök som måste göras i utbildningen?
Också här kan man se att det är mycket olika mellan
olika universitet. På vissa universitet görs djurförsök,
på andra inte. Vissa av universiteten använder i stället
datorsimuleringar. Det finns fina nya program som
kan ersätta försök. Kommer alltså utredningen att titta
närmare på detta? Kommer utredningen att lägga fram
förslag till en någorlunda likvärdig hantering?
Förväntar sig jordbruksministern vidare att utred-
ningen skall ta upp ascitesförsöken, som t.ex. inte
godtas i Schweiz? Det pågår också, såvitt jag har
förstått, en diskussion inom EU om att ascitesförsök
kanske skall förbjudas. Dessutom är det en mycket
varierande bedömning mellan de djurförsöksetiska
nämnderna av hur mycket man får spruta in i djuren,
hur länge det får finnas kvar, hur mycket antikroppar
skall tas ut och hur ofta sådana skall tas ut, detta trots
att det här gäller oerhört smärtsamma försök. Kom-
mer vi att få en någorlunda likvärdig hantering?
Jag undrar också om jordbruksministern räknar
med att det i utredningen kommer att föras en diskus-
sion t.ex. om homosexförsök, där man gör råttor ho-
mosexuella för att försöka hitta någon sorts "orsak"?