Herr talman! För det första skulle jag vilja veta på vilket sätt Sovjetstaten, Kina eller Kambodja är min ideologi. Har jag någonsin sagt att jag håller med om att det är rätt att göra som man gjorde? I talarstoden stod jag nyss och sade precis tvärtom. Det här är något som ska belysas. Det ska lyftas upp, och man ska ta avstånd från det som har hänt. Det var precis det jag sade.
Frågan är vilken ideologi Cecilia Wikström menar i så fall. Är det någon kommunistisk ideologi? Vad är det i sådana fall? Då behöver vi gå in på det.
Det andra som naturligtvis dyker upp om man ska skriva om världens historia eller, som Cecilia Wikström var inne på, på något sätt ge en helhetsbild är en massa olika ismer och religioner som på något sätt måste belysas. Det har skett i deras namn också. Jag vet att Cecilia Wikström är en varmt troende kristen. I historien har det genomförts otroliga brott mot mänskligheten i kristendomens namn. Ska det också lyftas fram, tas ut ur sitt skeende och sin historiska bild?
Det är fråga om att ta och reagera på de här forskarnas reaktion. Vi kan inte plocka ut historien. Den här regeringen har faktiskt gjort historia till ett kärnämne, vilket är jättebra. Men ska man plocka ut det här och göra det till fragment? Då kommer det aldrig att bli något slags historisk beskrivning av vad som faktiskt orsakar sådana här saker. Det är det som är dilemmat för de här forskarna.
Man kan inte plocka ut ett historiskt skeende och tro att man på något sätt kan göra något av det. Man måste se både vad som hände före och efter. Det är det som är kritiken.
Jag motsätter mig väldigt mycket beskyllningar för att vara anhängare av något slags ideologi som hyllar våldsbrott. Jag vet vad Gulag var. Jag har också läst historia. Jag vet precis vad som hände där, och jag tar avstånd från det precis lika mycket som jag tar avstånd från förintelseläger och så vidare.
Det finns ingen anledning att pådyvla mig något slags kommunistisk ideologi. Jag har över huvud taget inte uttalat mig om det.