Herr talman! Jag tycker att Anne Marie Brodén skulle ställa den frågan till sina alliansbröder. Vi har i debatten här i dag hört hur tydligt man skiljer sig åt i synen på organisation. Representanten för Centerpartiet, Kenneth Johansson, har lagt mycket energi och kraft på att förklara att det är en decentraliserad organisation där man ska ta besluten nära de människor som berörs. Det är exakt de formuleringar som vi i Miljöpartiet har i vårt partiprogram.
Jag tycker att det låter väldigt bra med en decentraliserad struktur och organisation i sjukvården. Vi gillar det. Vi vill att beslut i de flesta samhällssammanhang, inte bara när det gäller sjukvård utan i de flesta frågor där man kan fatta beslut lokalt, ska flyttas nedåt i organisationsstrukturen.
Det här är väl inte en fråga som det är intressant att ställa specifikt till mig. Den är mer intressant för väljarna om den ställs till alliansbröderna.
Om ett landsting inte har möjlighet att ge adekvat vård tycker jag att det är självklart att man som patient ska ha möjlighet att få vård någon annanstans, antingen i ett annat landsting i landet eller någon annanstans i världen. Detta står i vårt partiprogram. Men vi anser inte att det ska vara möjligt för den enskilda patienten att göra detta val om vården finns att få i det egna landstinget. I så fall hamnar vi i en resursproblematik som Anne Marie Brodén uppenbarligen inte är riktigt mogen att förstå. Man tillhandahåller en resurs som inte utnyttjas.
Om den enskilde vårdtagaren av något annat skäl än att vården inte finns att få i det egna landstinget väljer att ta med sig en del av det offentligas pengar ut i världen för att köpa vård någon annanstans får vi ett dåligt utnyttjande av de samlade resurserna. Det är vi inte intresserade av. Eftersom vården totalt sett är så dyr strävar vi efter att man försöker få ut mesta möjliga vård av de resurser man har.