Herr talman! Det är så att man studsar till lite i bänken när man förstår den syn som Vänsterpartiet har när det gäller privata vårdgivare. Det är givet, när man är med och samarbetar med regeringen, att det också påverkar den sjukvårdspolitik vi har i landet.
Jag känner inte igen mycket av beskrivningarna. Den bild som Elina Linna ger av att det skulle vara så katastrofalt delas inte av personalen och delas inte heller av oss som har erfarenhet.
Jag har varit styrelseordförande i ett landsting, i Halland, som har mycket privat vård och mycket goda erfarenheter. Att Västmanland misslyckades så med sin upphandling beror på att man inte har varit beredd att ta till sig andra lösningar.
Jag pratade här om en sjukvårdspeng som följer med patienten när man väljer sin vårdgivare, där man oavsett privat eller offentligt får samma ersättning. Denna sjukvårdspeng, som i Halland går till närsjukvården i första hand, innebär just makt till patienterna.
Elina Linna visar här att hon absolut är emot varje typ av privat vård. Jag är egentligen inte förvånad. Möjligtvis är jag förvånad över att det är så kategoriskt att allt är mycket sämre. Samtidigt är det, om man läser reservationen från Vänsterpartiet, mycket beskrivningar av hur sjukvården fungerar i Sverige. Den är i huvudsak offentligt driven.
Vad har Elina Linna för svar på frågan hur sjukvården kan förbättras när man inte vill ta till sig någonting av de privata alternativen? Vad har Elina Linna egentligen för belägg för att göra ett så allvarligt påhopp på den privata vården?