Herr talman! Jag ska försöka hinna med båda frågorna.
Så länge vi har en prövning av huruvida människor får stanna i landet eller inte kommer en del att få avslag om de inte har giltiga skäl. Det kommer också att innebära att de har ett återvändande. Det ska ske så värdigt som det är möjligt. Men det kommer säkerligen att finnas människor som inte av fri vilja kommer att lämna landet och därför, som Bodil Ceballos sade, kommer att avvisas med tvång.
Det är inte något som någon över huvud taget önskar sig. Men för att man ska ha en trovärdighet för prövningen och för de egentliga asylskälen, så att de som verkligen har asylskäl får stanna och man därvidlag upprätthåller asylrätten, är det viktigt att den som inte har asylskäl får lämna landet om den inte uppfyller de kraven.
Det finns mycket att göra när man ser till det landet som de sedan kommer till. Jag har ingen anledning att säga nej till att se över någonting sådant. Jag har inga direkt konkreta förslag själv, men jag hör vad du säger, Bodil Ceballos. Arbete med till exempel frivilligorganisationer har definitivt aldrig varit olämpligt utan kanske snarast lämpligt. Det kanske är någonting som vi har möjlighet att se över under kommande mandatperiod. Detta är sagt som ett inledande svar på den frågan.
När det gäller om det är rättvist eller rättssäkert är en väldigt semantisk diskussion. Vad man upplever som rättvisa kan vara väldigt olika. Den diskussionen är väldigt svår. Men det är klart att lagen ska upplevas som rättvis av medborgarna. Annars anser man inte att lagen har trovärdighet.
Det är också en del i att skapa en rättslig grund som är hållbar. Vi kan inte bara anta lagstiftning som inte har något gehör hos medborgarna. Då kommer man inte att acceptera lagen. Därmed inte sagt att jag tycker att rättssäker och rättvis står i motsatsförhållande till varandra.