Herr talman! I dag debatterar vi kulturutskottets motionsbetänkande angående litteratur, språk, läsande och bibliotek. I betänkandet behandlar utskottet 28 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011.
Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Att läsa är viktigt. Att läsa är utvecklande. Att läsa är att vidga sina vyer. Därför är det viktigt att väcka intresset för läsning tidigt i livet. Det har alliansregeringen förstått och tagit på allvar. I både Litteraturutredningen, som pågår, och förslaget till en ny bibliotekslag lyfts barn och unga upp som en prioriterad grupp.
Herr talman! Internationellt sett ligger läsförmågan på en hög nivå i Sverige, men det finns skillnader i läsvanor och läsförmåga hos olika grupper. Undersökningar tyder på en negativ trend när det gäller läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga.
Under den förra mandatperioden fick Kulturrådet höjt bidrag att fördela i syfte att öka läsandet. Satsningar gjordes inom skolan för att förbättra elevernas förmåga att läsa, skriva och förstå den lästa texten.
I skollagen, som trädde i kraft den 1 juli 2011, föreskrivs att alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till ett skolbibliotek.
För att stödja läsandet och intresset för litteraturen och tillgången till litteratur finns det i dag flera olika bidrag som fördelas av Kulturrådet. Det är till exempel bidrag för läsfrämjande insatser, litteraturstöd, distributionsstöd av litteraturstödda titlar till landets kommuner och inköpsstöd till folk- och skolbiblioteken.
Varje år fördelar Kulturrådet ca 90 miljoner kronor till litteraturområdet. Bland annat fördelas ca 25 miljoner kronor i inköpsstöd till folk- och skolbibliotek för att främja barns och ungas läsande. Under 2012 kommer Kulturrådet dessutom att lämna bidrag till läsfrämjande insatser på totalt 12 miljoner kronor. Bidraget kan sökas av kommuner och organisationer, och syftet är att utveckla nya metoder för att stimulera barn och unga att läsa.
Kulturrådet fördelar också 37 miljoner kronor årligen i litteraturstöd. Syftet är att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur, men naturligtvis även att främja spridning och läsning av litteratur. Under 2010 fick 722 titlar litteraturstöd.
Låt mig säga några ord om den pågående Litteraturutredningen. I mars 2011 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté, den så kallade Litteraturutredningen. Den ska analysera litteraturens ställning i dag och identifiera vilka områden som behöver utvecklas och förbättras. Utredningen ska analysera och föreslå hur barns och ungas intresse för läsning, eget skrivande och litteratur kan stärkas. Målet med utredningen är att den ska leda till ökat läsande och ett rikt utbud av kvalitetslitteratur. Uppdraget ska redovisas i september 2012.
Jag vill också säga några ord om biblioteken. Den nuvarande bibliotekslagen är från 1996. I den står det bland annat att till främjande av intresse för läsning och litteratur ska alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Vidare ska varje kommun ha ett folkbibliotek, allmänheten ska avgiftsfritt få låna litteratur och kommunerna ansvarar själva för folk- och skolbiblioteken. Denna lag är dock föråldrad och behöver anpassas, för mycket har hänt sedan 1996. Därför har Kulturdepartementet nyligen skickat ett förslag till ny bibliotekslag på remiss. I förslaget står det bland annat att biblioteken ska ha skyldighet att arbeta för grupper som är särskilt prioriterade. Det är barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska.
Herr talman! Jag tror att alla här inne i kammaren kan hålla med mig om att teknikutvecklingen går väldigt snabbt framåt. För några år sedan kunde vi till exempel inte föreställa oss en Iphone, som nu är en naturlig del i många människors liv. Därför föreslås att biblioteken i större utsträckning ska arbeta med andra medier än traditionella pappersböcker och tidskrifter.
Kulturdepartementet föreslår också att all litteratur som lånas ut på biblioteken ska vara avgiftsfri. Detta föreslås alltså även gälla e-böcker, vilket varit föremål för många diskussioner. En förutsättning för förslagen är att folkbiblioteken även i fortsättningen ska vara ett kommunalt ansvar. Det innebär att bibliotekslagen inte ska bestämma med vilka driftsformer kommuner och landsting ska erbjuda sin biblioteksservice och verksamhet. Det ska kommunerna och landstingen själva bestämma. Förslag till den nya bibliotekslagen förväntas bli presenterade för riksdagen under våren 2013.
Herr talman! Låt mig till sist säga några ord om språklagen. Den 1 juli 2009 trädde språklagen i kraft. I lagen anges bland annat att svenska är huvudspråk i Sverige. Det innebär att svenska är samhällets gemensamma språk som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. I lagen anges också att finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska är nationella minoritetsspråk och att det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk liksom det svenska teckenspråket. Även rätten att utveckla och använda det egna modersmålet får stöd i lagen.
Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att bland annat sprida kunskap och material om det svenska språket och de nationella minoritetsspråken samt dialekter. Vidare ger myndigheten råd och upplysningar i språkfrågor och arbetar också med uppföljning av språklagen.
Herr talman! Som jag nyss nämnde står det i språklagen om rätten att använda sitt modersmål. Och i och med att finska är mitt modersmål avslutar jag mitt anförande med att säga: Kiitos paljon!
(Applåder)