Herr talman! Om jag börjar bakifrån är det självklart viktigt att det är lika villkor för elever som går i fristående skolor och elever som går i kommunala skolor. Denna regering har bidragit till att villkoren för olika skolor har blivit mer lika, och det tror jag är viktigt.
Det är också viktigt att man har höga ambitioner på detta område så att man, precis som Tina Ehn säger, inte nöjer sig med hur läget är inom skolbibliotekssfären i dag. Jag tror att det är rätt att man har en tydlig lagstiftning som säger att det ska finnas tillgång till skolbibliotek och samtidigt ser till att det finns en skarp inspektion i form av Skolinspektionen, som har möjlighet att vidta åtgärder gentemot dem som inte upprätthåller kraven i skollagen.
Vi får följa detta ganska noga och fundera på vad den ordning som vi nu har innebär och hur ordet skolbibliotek definieras när Skolinspektionen gör sina analyser. För mig är ett bibliotek någonting annat än en samling böcker. Det är svårt att tänka sig ett bibliotek utan att det finns utbildad personal, om det ska definieras som ett bibliotek. Vi får återkomma till det.
När det gäller skolan och det estetiska innehållet tror jag, inte minst när vi pratar om skönlitteratur och läsande, att det som regeringen har gjort är centralt för att stärka den estetiska dimensionen i grundskolan, nämligen att satsa hårt på svenska i de tidiga årskurserna. Den läsa-skriva-räkna-satsning som regeringen har gjort under sina inledande år denna regeringsperiod är central av många skäl. Den ser till dels att fler elever får de grundläggande kunskaper som krävs, dels att de får en god kunskap om svenska språket ur ett estetiskt perspektiv.