Herr talman! Vi kan inte stå här och vara alltför mycket vänner. Därför blev jag mycket förvånad när Kerstin Engle i sitt anförande sade att vi skär ned på de läsfrämjande åtgärderna. Jag hoppas att det var en felsägning eftersom Kerstin Engle vet att vi successivt ökar resurserna. Vi ökade dem i den förra budgeten, och vi kommer förmodligen att fortsätta att se till att det finns goda resurser för läsfrämjande.
Samtidigt som vi har ökat den totala budgeten tycker jag inte att riksdagen ska bestämma vilka läsfrämjande åtgärder som är de bästa. Vi ska ha en myndighet hos vilken många kan söka pengar. Det ska finnas mycket pengar till läsfrämjande åtgärder, men det måste finnas någon annan än riksdagen som bestämmer att just "Läs för mej, pappa!" eller En bok för alla eller vad projekten kan heta ska ges särskilda resurser.
Nu har vi sett till att "Läs för mej, pappa!"-projektet, som jag tycker var bra, har samma chans som andra att söka pengar från den ökande potten för läsfrämjande som finns på Kulturrådet. Det är viktigt.