Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Barnfrågor

RAGNHILD POHANKA (mp), 1998-04-16 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag vill i all ödmjukhet framföra att

det inte känns bra när en hög tjänsteman i riksdagen

går runt och ber oss korta våra anföranden. Vi har

suttit här under många timmar. Jag menar inte att mitt

anförande är mer värt än andras, men det kanske är

lika mycket värt som de anföranden som har hållits på

förmiddagen utan samma vädjan.

Jag vill också yrka bifall till reservation 8, vilket

Thomas Julin och Vänsterpartiets företrädare redan

har gjort.

Jag skall först ta upp några saker som gäller flyk-

tingbarn. Man hade en återkallandebestämmelse som

nu har blivit tidsbegränsad och som gäller de männi-

skor som har kommit med falska uppgifter. Vårt för-

slag på den tiden, då Barnkommittéutredningen arbe-

tade, var två år. Men det har nu blivit en tidsgräns,

vilket jag uppskattar mycket, även om den är fyra år.

Men fyra år är en lång tid för barn, och då bör inte ett

återkallande komma i fråga. Vi anser att det är ganska

viktigt.

När det gäller ensamma barn, som har diskuterats

mycket under den senaste tiden, varierar utredningar-

na starkt mellan olika regioner. Det skulle behövas en

utvärdering av dessa utredningar. Det är viktigt att vi

får det. En sådan skulle göras av en asylrättskunnig

person eller instans. Den som undersökt utredningar-

na om ensamma flyktingbarn åt Flyktingpolitiska

kommittén fastslog att reglerna om hur dessa utred-

ningar skulle gå till inte följdes. Kanske är det därför

som vi har fått så många uppseendeväckande fall när

det gäller barn som har fått avvisningsbeslut. Vi me-

nar att detta är viktigt.

Nu senast gäller det några barn i Gävle som skall

avvisas i morgon. Det fallet är lika ömmande fall som

när det gällde Ugandabarnen och även andra barn.

Det är viktigt att utredningar är av hög klass när det

gäller barn och att barnkunnig personal finns med,

vilket Barnkommittéutredningen var enig om att vi

skulle ha. Tydligen har det ännu inte hänt särskilt

mycket på det området. Vi hoppas nu på en proposi-

tion där detta framförs och blir av vikt.

Sedan vill jag säga några ord om inkorporeringen

av barnkonventionen. Att den bakomliggande tanken

när det gäller barnkonventionen skulle vara att denna

skall transformeras står det inte något om någonstans.

De flesta länder inkorporerar konventionen men det är

inte säkert att man där för den skull har ett bättre

förhållande till barnen än vi. Där går barnkonventio-

nen så att säga utanpå landets lag. Landets lag rättas

alltså efter barnkonventionen, vilket också är mening-

en. Det är viktigt för hela världen att man tänker på

detta.

Majoriteten i kommittén tyckte att barnkonventio-

nen var väl flummig eller otydlig för att kunna inkor-

poreras. Men man har tagit med den artikel som jag

nog tycker är suddigast i kanten, nämligen den om

barnets bästa, i både socialtjänstlagen och utlänning-

slagen. Således borde resten också kunna inkorpore-

ras. En mängd EU-regler har inkorporerats i svensk

lag men man förmår inte göra detsamma med barn-

konventionen. Jag är övertygad om att den kommer

att inkorporeras. Kanske är tiden ännu inte mogen,

vilket jag förstås tycker att den är.

I vissa fall har Sverige regler som rör barn som är

bättre än barnkonventionens regler. I en särskild arti-

kel i barnkonventionen står det att det i de fall där

man vill gå längre självklart är fritt fram för alla län-

der att göra det. Det är lätt att det med ett sådant ar-

betssätt skapas diskrepanser, skillnader, mellan sys-

temen jämfört med om barnkonventionen är inkorpo-

rerad. Om skillnader uppstår nu, när den inte är in-

korporerad, skall svensk lag äga företräde; detta enligt

svensk rättstradition. Om det går till på det sättet

minskar alltså barnkonventionens betydelse i Sverige.

Inom Barnkommittén befarar man att en alltför

snäv juridisk tolkning kan bidra till att barnens rätt

försvåras; detta snarare än att den stärks. Om det finns

fog att tro att domstolarna i enstaka fall tolkar barn-

konventionen så, är det bara att ta upp saken i riksda-

gen för att få en förstärkning. Inte heller där finns det

några problem.

Jag yrkar att barnkonventionen skall inkorporeras

i svensk lag.

Debatten

Hämtad sida: 33

33 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

RAGNHILD POHANKA (mp): Barnfrågor (1998-04-16) — PRESS0