Fru talman! Tom Heyman ondgör sig över att han
får beröm ifrån Vänsterpartiet. Jag tycker att han i
stället skall glädja sig över detta. Vi berömde ju
inte utskottet för hela betänkandet. I det här fallet
kanske ordspråket om att även en blind höna någon
gång finner ett korn passar. Det skulle vara
fantastiskt om det på sjöfartspolitikens område
alltid skulle bli konfrontationer med företrädare för
regeringspartierna. Försöker Tom Heyman slå in
på linjen att, på Kommunikationsdepartementets
område, regeringspartierna alltid skall vara på
kollisionskurs med de övriga partierna? Det är
bekymmersamt om det är så.
Vi har här diskuterat olika trafikslag. Vi har talat
om att vi i stort sett är överens. Men Tom Heyman
ondgör sig över att vi berömmer vissa delar. Jag
tycker att det är mycket konstigt. Det skall bli
intressant att se om Folkpartiets representant, som
snart skall tala, tycker likadant.
När vi diskuterar sjöfartspolitik brukar moderaten
Tom Heyman ha en egen linje, medan företrädare
för de övriga partierna i den borgerliga
fyrpartiregeringen har en annan syn. Det är väl
mera bekymmersamt än att Tom Heyman får
beröm från mig för vissa delar i utskottets
betänkande?
Tom Heyman ondgör sig också över att vi vill flytta
en del av hanteringen av farligt gods från
Stockholms innerstad till andra städer. Han
förutsätter automatiskt att transporterna måste ske
med lastbilstrafik. Detta är ytterligare ett exempel
på den inskränkthet som Tom Heyman har visat på
andra områden. Om det inte pasar honom så måste
all trafik ske med lastbil. Det står ingenting i
motionen om att transporten skall ske med lastbil.
Det är också en tolkning som får stå för Tom
Heyman.