Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick svar
på mina frågor. Men det kan jag kanske förstå, efter-
som det är många som intresserar sig för skolfrågan.
Jag vill ändå återkomma till det vi var inne på vid
det förra mötet. De individuella studieplanerna är
skolministern intresserad av att föra in i någon me-
ning. Då kommer man tillbaka till det jag ställde
frågan om, nämligen informationen till föräldrarna. I
det sammanhanget har skolministern varit ute i pres-
sen och ondgjort sig över de skolor och kommuner
som har tagit fasta på att det är viktigt att informera
föräldrarna om hur det går i skolan, hur man uppnår
resultaten. Det är precis det som vi alla här är intres-
serade av. Alltså blir min fråga: Vad är problemet
egentligen med kommuner och skolor som siktar på
att ge en relevant information om elevernas utveck-
ling och insatser i förhållande till de mål som är upp-
satta? Det är svårt att förstå att detta är ett problem, så
att säga.
Sedan vill jag också höra hur skolministern ser på
Skolverkets roll som granskare av den svenska sko-
lan. Är det inte dags nu, skolministern, att vi resone-
rar kring ett paradigmskifte även i den här frågan, så
att vi kan kosta på oss att lägga ned ansvaret för sko-
lan på en helt annan nivå, lära oss att ställa riktiga
krav och följa upp skolan på ett annat sätt än vi gör i
dag?