Fru talman! Först vill jag be om ursäkt för att det
har översänts fel handlingar. Det ska givetvis inte
vara på det sättet. Det man som interpellant får ska
vara korrekt. Jag kommer att eftersträva att det inte
kommer att ske fler gånger. Ursäkten är framförd.
Jag tänkte kommentera var och en av de punkter
som Sofia Jonsson lyfter fram.
Individens rätt till kunskap - det är givetvis sko-
lans främsta uppgift. Vi ska också se till att den ges
till alla elever. Från det perspektivet ska vi också utgå
från varje enskild elevs behov. Om skolan verkligen
ska lyckas med det tror jag att en förutsättning är att
vi hela tiden, från såväl statens som kommunernas
sida, ser till att det ges kompetensutveckling till all
personal som arbetar i skolan. Eftersom vi i dag vet
att elever har olika förmåga att ta emot kunskap och
vi behöver de olika metoderna måste utbildning av
lärare ske hela tiden, ständigt, i avsikt att hitta former
för kunskapsutveckling, men också för att få mer
kunskap om att elever är olika.
Frågan om den individuella studieplanen har lyfts
fram flera gånger av Sofia Jonsson. Jag kan förstå
otåligheten. Ser jag tillbaka till när vi började diskute-
ra detta kan jag i dag ändå säga att en sak som har
varit bra med att det har tagit tid är att vi har fått in en
mycket samlad bild av hur skolan fungerar på en lång
rad olika områden, alltifrån gymnasieskolan, där man
ska ha de här planerna, till hur man för övrigt hante-
rar elever och elevers medbestämmande.
Jag kommer att återkomma. Jag vet inte om det
blir i form av en förordning eller ett förslag till riks-
dagen. Men detta har jag tydligt sagt och det kommer
jag att stå för. Jag ser det som oerhört positivt att vi
verkligen går ytterligare ett steg i utvecklingen mot
att utgå från den enskilda eleven. Då gäller det verk-
ligen den enskilde. Som jag också underströk i mitt
svar får det inte bli gruppbeskrivningar.
Agneta Lundbergs grupp, som i sitt direktiv just
har fått uppdraget att titta närmare på hur detta har
använts, har hittat positiva exempel. Jag tycker att det
är väldigt viktig att jag får in resultatet från just den
gruppen, som ska bli färdig i maj. Arbetet har för-
längts en månad på grund av sjukdom. Men samtidigt
förhör vi oss givetvis nu om vad som pågår i den
gruppen. Jag vill få veta när jag i så fall kan komma
tillbaka med förslag om en förändring. Jag ser det
som mycket angeläget att göra den här markeringen.
Åtgärdsprogrammen finns redan. Dem har riksda-
gen fattat beslut om, och de är ju en del av detta. Men
den individuella studieplaneringen är något annat.
Jag tycker också att det är väldigt viktigt att be-
akta helheten, den totala tiden i skolan, från det man
kanske går in i en förskoleklass till dess man går ut
gymnasiet eller t.o.m. efter gymnasieskolan. Vissa
elever behöver antagligen den här planeringen för att
se när de kommer att nå de mål som andra har nått
när de gått ut gymnasieskolan. Vi vet att de eleverna
kommer att finnas. De kanske kommer från något
annat land eller något annat uppstår under tiden.
I den individuella studieplaneringen anser jag att
målbeskrivningen ska bli mycket tydlig när man
sätter delmålen för eleverna. Man har givetvis ett
slutmål, men man har också delmål så att man i detta
sätt att arbeta kan känna att man verkligen lyckas. I
det perspektivet kommer stadieövergångarna in, som
vi har kunnat se i rapporter från Skolverket, men där
också Agneta Lundbergs utredning har haft till upp-
gift att titta närmare på hur skolan hanterar detta i
dag. Här ber jag att få återkomma, men jag tror att
detta är ett område som vi måste bli bättre på.