Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 2000/01:127 om ele- vers rätt till kunskap

Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s), 2001-02-06 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Först vill jag be om ursäkt för att det

har översänts fel handlingar. Det ska givetvis inte

vara på det sättet. Det man som interpellant får ska

vara korrekt. Jag kommer att eftersträva att det inte

kommer att ske fler gånger. Ursäkten är framförd.

Jag tänkte kommentera var och en av de punkter

som Sofia Jonsson lyfter fram.

Individens rätt till kunskap - det är givetvis sko-

lans främsta uppgift. Vi ska också se till att den ges

till alla elever. Från det perspektivet ska vi också utgå

från varje enskild elevs behov. Om skolan verkligen

ska lyckas med det tror jag att en förutsättning är att

vi hela tiden, från såväl statens som kommunernas

sida, ser till att det ges kompetensutveckling till all

personal som arbetar i skolan. Eftersom vi i dag vet

att elever har olika förmåga att ta emot kunskap och

vi behöver de olika metoderna måste utbildning av

lärare ske hela tiden, ständigt, i avsikt att hitta former

för kunskapsutveckling, men också för att få mer

kunskap om att elever är olika.

Frågan om den individuella studieplanen har lyfts

fram flera gånger av Sofia Jonsson. Jag kan förstå

otåligheten. Ser jag tillbaka till när vi började diskute-

ra detta kan jag i dag ändå säga att en sak som har

varit bra med att det har tagit tid är att vi har fått in en

mycket samlad bild av hur skolan fungerar på en lång

rad olika områden, alltifrån gymnasieskolan, där man

ska ha de här planerna, till hur man för övrigt hante-

rar elever och elevers medbestämmande.

Jag kommer att återkomma. Jag vet inte om det

blir i form av en förordning eller ett förslag till riks-

dagen. Men detta har jag tydligt sagt och det kommer

jag att stå för. Jag ser det som oerhört positivt att vi

verkligen går ytterligare ett steg i utvecklingen mot

att utgå från den enskilda eleven. Då gäller det verk-

ligen den enskilde. Som jag också underströk i mitt

svar får det inte bli gruppbeskrivningar.

Agneta Lundbergs grupp, som i sitt direktiv just

har fått uppdraget att titta närmare på hur detta har

använts, har hittat positiva exempel. Jag tycker att det

är väldigt viktig att jag får in resultatet från just den

gruppen, som ska bli färdig i maj. Arbetet har för-

längts en månad på grund av sjukdom. Men samtidigt

förhör vi oss givetvis nu om vad som pågår i den

gruppen. Jag vill få veta när jag i så fall kan komma

tillbaka med förslag om en förändring. Jag ser det

som mycket angeläget att göra den här markeringen.

Åtgärdsprogrammen finns redan. Dem har riksda-

gen fattat beslut om, och de är ju en del av detta. Men

den individuella studieplaneringen är något annat.

Jag tycker också att det är väldigt viktigt att be-

akta helheten, den totala tiden i skolan, från det man

kanske går in i en förskoleklass till dess man går ut

gymnasiet eller t.o.m. efter gymnasieskolan. Vissa

elever behöver antagligen den här planeringen för att

se när de kommer att nå de mål som andra har nått

när de gått ut gymnasieskolan. Vi vet att de eleverna

kommer att finnas. De kanske kommer från något

annat land eller något annat uppstår under tiden.

I den individuella studieplaneringen anser jag att

målbeskrivningen ska bli mycket tydlig när man

sätter delmålen för eleverna. Man har givetvis ett

slutmål, men man har också delmål så att man i detta

sätt att arbeta kan känna att man verkligen lyckas. I

det perspektivet kommer stadieövergångarna in, som

vi har kunnat se i rapporter från Skolverket, men där

också Agneta Lundbergs utredning har haft till upp-

gift att titta närmare på hur skolan hanterar detta i

dag. Här ber jag att få återkomma, men jag tror att

detta är ett område som vi måste bli bättre på.

Debatten

Hämtad sida: 12

12 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s): Svar på interpellation 2000/01:127 om ele- vers rätt till kunskap (2001-02-06) — PRESS0