Fru talman! Jag vill tacka för svaret som från
början var något mer knapphändigt än det jag fick
uppläst för mig här i dag.
Elevers rätt till kunskap är rubriken på den inter-
pellation jag har skrivit. Jag har börjat fundera på om
det finns en ideologisk skillnad när det gäller vad
elevers rätt till kunskap betyder. För mig och Center-
partiet handlar det om att forma en politik som låter
elever lära och växa utifrån varje individuell elevs
behov.
Jag har också en starkt tro på att varje elev kan
och vill lära bara man ges rätt förutsättningar. Det här
är vi inte alltid överens om i kammaren.
Precis som skolministern säger finns det väldigt
många goda exempel runtom i landet. Det finns sko-
lor som för många år sedan har tagit till sig detta och
arbetar på ett sätt som är oerhört bra för eleverna. Det
handlar om en individuell skola där varje elev får
förutsättningar utifrån sina behov.
Men det krävs ju mycket mer. Skolverket har ju
också visat att utbildningen inte är likvärdig runtom i
hela landet. Alla elever runtom i landet får inte en
likvärdig utbildning. Då måste snabba saker hända.
Det måste vara en tydlig styrning från oss, och fram-
för allt från skolministern. Jag tycker inte att den här
styrningen har varit tillräckligt tydlig.
Under 90-talet har man gått mot en målstyrning.
Det är oerhört bra. Det ska vi absolut inte släppa. Vi
ska inte in i minsta detalj visa hur skolorna ska arbe-
ta. Däremot ska vi ställa tydliga krav när det gäller
frågan om vilka mål vi sätter upp, hur vi vill att sko-
lorna ska arbeta och vilka mål man ska uppfylla.
Det här är en tvistefråga eftersom jag och Center-
partiet ser att vi måste ge starkare förutsättningar. Vi
måste vara tydligare i vår skolpolitik. Vi har gett flera
konkreta förslag på hur det här ska fungera. Men
tyvärr har vi inte riktigt fått bifall på alla förslag.
Tre saker har vi slagit fast. En är individens rätt
till kunskap, elevens rätt till kunskap. Det handlar inte
om den tid man går i skolan, utan om de kunskapsmål
man ska uppnå. Jag vill fråga ministern om hon anser
att det är kunskap och inte tid som ska gälla i skolan.
I sådana fall har vi en helt ny typ av svensk skola där
det inte är antalet år utan kunskapen som är det vikti-
gaste.
Det andra vi fokuserar på är de viktigaste kunska-
perna och på att man får individuella studieplaner för
varje elev. I dag fungerar det på vissa skolor, men
långt ifrån på alla. I vissa skolor har man också en
studieplan som är övergripande. Man har inte till-
räcklig uppföljning. Jag vill se ett tydligt besked från
skolministern. Är individuella studieplaner med allt
vad de ska innehålla något man ska besluta om här i
riksdagen - liksom om tidiga insatser för läs- och
skrivutveckling och om att det ska finnas tillräckligt
många lärare?
Det tredje tydliga beskedet vi har är att det ska va-
ra fortsatt makt för skolan och kommunerna. Vi ska
inte hålla på med pekpinnar och centralstyre genom
att pengar ska gå genom skolverk och annat. Vi ska i
stället ut i kommunerna och ge tydliga mål. Skolorna
och kommunerna ska själva få styra hur skolan ska
vara.
Så till förslaget om likvärdig utbildning. Jag vill
fråga skolministern vilka nya redskap - inte vilka
program och vilka förslag som nu roterar - skolmi-
nistern vill ta beslut om i riksdagen för att vi ska få en
likvärdig utbildning i hela landet.