Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 2000/01:127 om ele- vers rätt till kunskap

SOFIA JONSSON (c), 2001-02-06 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det skolministern säger var intres-

sant. Jag tror i och för sig inte att individuella planer

för eleverna är det enda som gör att skolan kommer

att höjas upp runt om i landet. Det vill jag klarlägga.

Men det är ett redskap som gör att vi kan lyfta skolan

och framför allt lyfta eleverna var och en för sig, där

jag som elev kan se att de här förutsättningarna och

grunderna har jag, det här kan jag uppnå på några

veckor, en termin eller vad det nu kan vara. Tillsam-

mans med läraren och föräldrarna utformar man en

plan för hur eleven ska kunna uppnå de kunskapsmål

som är så oerhört viktiga.

Men grunden till allting är egentligen vad en elevs

rätt till kunskap betyder. Vad betyder den? Betyder

den att vi ska ge dem rätt att gå nio år i grundskolan?

Betyder den att de ska få vara med i en allmän för-

skola? Eller betyder den, skolministern, att varje elev

verkligen ska ha rätt att få kunskap? Betyder den

detta blir ju följdfrågan: Är det inom de nio åren vi

ska fullfölja detta eller kan jag som elev kräva att få

gå i grundskolan till dess jag har fått de här kun-

skapsmålen uppfyllda?

I Centerpartiet har vi i våra motioner anfört att det

är kunskapsmålen och inte antalet år som är det ab-

solut viktigaste. Då förlorar egentligen den nioåriga

grundskolan sin kraft. Det är kunskapen som är det

viktigaste och däromkring som man ska forma både

en lagstiftning och frågan om hur målen ska uppnås.

Jag vill fråga ministern: Vilket är det viktigaste?

Kan vi forma en skola där kunskapsmålen är det

viktigaste och inte tiden?

I det svar som jag fick på frågan om individuella

studieplaner och som jag har läst säger ministern att

det är bra att man kan sätta in sådana framför allt för

de elever som har behov av extra stöd. Jag tycker att

det ska gälla alla, vilket är oerhört viktigt. Det ska

gälla från första dagen man kommer till förskolan.

Ett annat problem är alla de diskussioner som

förs. Man har provverksamhet med att slopa timpla-

nen, med lokala skolstyrelser och även med individu-

ella studieplaner. Problemet är att många skolor redan

har kommit mycket längre: Men, det här har vi ju

redan hållit på med. Var finns direktiven?

Jag tycker att det är oerhört viktigt att ministern

och riksdagen sätter ned foten och säger: Det här ska

gälla nu. Det här är grundförutsättningarna för att alla

elever runt om i landet ska nå kunskap. I dag är det

inte så, tyvärr. Det är oerhört stor skillnad mellan

både hur skolorna arbetar och på vilket sätt man för-

söker nå upp till detta. Jag tror mycket väl att skolor-

na gör så gott man kan, men det finns också ett rop:

Visa oss en ledning! Vad är det som ska gälla för oss

på skolorna? Därför är det oerhört viktigt att vi visar:

Den här vägen vill vi gå. Den här vägen ska vi gå för

att eleverna ska få rätt till kunskap.

Debatten

Hämtad sida: 12

12 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

SOFIA JONSSON (c): Svar på interpellation 2000/01:127 om ele- vers rätt till kunskap (2001-02-06) — PRESS0