Fru talman! Skoldebatten kommer att fortsätta.
Det är viktigt att vi för den också i det perspektivet
som Sofia Jonsson gör, nämligen att hela tiden lyfta
den framåt för att se möjligheterna. Jag tror på det
beslut som riksdagen har fattat, t.ex. om allmän för-
skola redan från fyra års ålder. Ju tidigare vi möter
våra barn desto bättre.
Jag tror på de ekonomiska satsningar regeringen
har gjort. Det behövs mer personal. Det behövs mer
kompetens. Samtidigt handlar det hela tiden om de
enskildas attityder och tron på eleverna, som Sofia
Jonsson så väl beskriver. Har man den tron, har basen
också lagts. Med värderingar tillsammans med goda
kunskaper kommer vi att kunna föra våra elever vida-
re.
Sedan är det frågan om granskningen. Vi granskar
vår skola mer än något annat land. Det vet vi i dag i
de undersökningar vi gör. Frågan är hur vi går vidare
med våra granskningar, så att vi inte bara hamnar i en
sifferstatistik utan går bakom siffrorna. Det vill jag
exemplifiera genom just det viktiga ämnet svenska.
3 000 elever är på den nivån att vi kan se efter vem
var och en är och varför de inte nådde resultatet. Var
det så att de inte möttes av den kompetens de krävde
som elev redan i årskurs 1? Eller fungerade skolan
fram till klass 6 och någonting hände då? Därför är
det oerhört viktigt att kontakten mellan elev, förälder
och skola verkligen fungerar. Därför har Skolverket
på sin hemsida skrivit ut hur detta ska kunna utveck-
las. Det är dialogen, samtalet, som är det viktiga. Det
ska ske från första stund när du börjar årskurs 1.
Detta har också klart angivits i läroplanen, och det är
en skyldighet för skolan att fullfölja den.
Det är fråga om var eleven befinner sig, hur ele-
ven ser på det, hur föräldern ser på det, hur skolan ser
på det och vad nästa steg är. Nästa gång man möts
finns detta med.
Denna information ges vid utvecklingssamtalet,
och den kan dokumenteras genom att skriva ned vad
man har kommit fram till.