Herr talman! I skatteutskottets betänkande nr 17,
som nu behandlas, tas ett nittiotal motioner från den
allmänna motionstiden upp. Utskottet avstyrker
samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 23
reservationer.
Punktskatter, energi- och koldioxidskatter, fyller
två syften. Det första är att staten måste ta in skatter
för att finansiera välfärden och andra behov som vi
har bestämt att gemensamt svara för. Det handlar
bland annat om vården, skolan och omsorgen.
Det andra syftet med de skatter som vi nu be-
handlar är att de ska bidra till en bra miljö och en god
folkhälsa. Det går inte att bortse från att skatternas
utformning och nivåer ger effekter på möjligheterna
att värna miljön och att ge människor ett friskare liv.
Visst kan jag hålla med om att det finns delar i
energi- och koldioxidbeskattningen som behöver ses
över. Detsamma kan sägas om fordons- och drivme-
delsbeskattningen. Det kan göras mera för att stärka
skatternas miljöstyrande effekter och öka takten i
införandet av alternativa, koldioxidneutrala drivmedel
i motorfordon. Men det handlar inte om att göra ensi-
diga skattesänkningar utan föregående analyser på det
sätt som föreslås i flera av reservationerna och, som
jag tolkade det, i Marietta de Pourbaix-Lundins anfö-
rande.
Vi socialdemokrater har ställt oss bakom en stra-
tegi för en successivt ökad miljörelatering av skatte-
systemet genom en grön skatteväxling. Det innebär
inte någon skattehöjning. Höjda skatter på energi och
miljöfarliga utsläpp ska växlas mot sänkt skatt på
arbete.
Riktlinjerna för en strategi för alternativa drivme-
del i syfte att stimulera introduktion av koldioxid-
neutrala drivmedel har också tagits upp.
Vi socialdemokrater menar att det är viktigt att
Sverige håller en fortsatt hög ambitionsnivå när det
gäller att begränsa koldioxidutsläpp. Sverige har valt
att ligga steget före och tar på det sättet ett särskilt
ansvar för de globala miljöproblem och risker som
utsläppen av växthusgaser ger upphov till.
Ett viktigt inslag i denna strategi är att på ett ak-
tivt sätt förmå andra länder att följa efter och införa
motsvarande ekonomiska styrmedel. En sådan inter-
nationell beskattning är målet med Sveriges agerande
på detta område och skulle om den genomförs minska
behovet av särskilda regler för den konkurrensutsatta
industrin.
Dagens svenska energibeskattning är i huvudsak
utformad som en konsumtionsskatt. All elproduktion
i Sverige är i dag skattefri. Kvarvarande rester av en
produktionsskatt på el finns endast i form av en ef-
fektskatt som tas ut på kärnkraftverk.
Det kanske finns fog att påstå att elmarknadens
avreglering och internationalisering har fått vissa
negativa konsekvenser ur miljösynpunkt. I Sverige
har svensk kondenskraft i viss mån ersatts av impor-
terad elkraft producerad i Danmark på mindre mil-
jövänligt sätt.
Det kan möjligen bero på lägre miljökrav på
danska anläggningar och att elmarknaden i Danmark
inte varit avreglerad i samma omfattning som i de
övriga nordiska länderna. Däremot finns det som jag
ser det ingen grund för uppfattningen att dansk elbe-
skattning skulle diskriminera svensk el.
Förslag om en särskild miljöbeskattning i Sverige
som bara träffar danskproducerad el från kolkraft-
verk, på det sätt som föreslås i en reservation, är som
jag ser det inte genomförbart. Däremot finns det an-
ledning att anta att ökande krav kommer att ställas på
bl.a. elproduktion som inte är miljövänlig i samband
med att staterna ska minska utsläppen av växthusga-
ser i syfte att säkerställa åtaganden som har gjorts
med anledning av Kyotoprotokollet.
Inom EU har Sverige verkat för att gemensamma
minimiskattesatser ska införas på naturgas och kol
och har tillsammans med andra länder sökt få till
stånd en lösning som innebär att nuvarande minera-
loljedirektiv byggs ut till ett energiskattedirektiv.
Vi socialdemokrater menar att det är en riktig väg
för att få till stånd höjda minimiskattesatser och ökad
flexibilitet. Däremot är vi inte beredda att gå över till
majoritetsbeslut i skattefrågor. Majoritetsbeslut inne-
bär en överflyttning av beslutskompetens till EU på
ett icke önskvärt sätt. I reservationerna där en sådan
utveckling föreslås kan det under ytan utläsas att
reservanterna ser detta som en väg mot en lägre
svensk beskattning. Att överlämna skattebeslut till
EU vill inte vi socialdemokrater.
Under senare år har jordbrukssektorn fått samma
skattelättnader som tillverkningsindustrin vid för-
brukning av el och bränslen. Fordonsskatten på jord-
brukstraktorer har slopats. Riksdagen har beslutat om
återföring av skatten på bekämpningsmedel och han-
delsgödsel till jordbruksnäringen.
Både Skattenedsättningskommittén och vägtrafi-
kutredningen ska se över frågor som rör jordbruksnä-
ringen. Jag menar att vi visst ska ha ett konkurrens-
kraftigt jordbruk men att vi också ska ha en näring
som har så små negativa miljöeffekter som möjligt.
Om det ska uppnås är det nödvändigt att invänta
pågående översyner och utredningar innan beslut om
förändringar av skatter fattas.
Låt mig avliva en myt. Sverige har inte en be-
skattning inom vägtrafikområdet som nämnvärt avvi-
ker från övriga Europa. Svensk åkerinärings konkur-
rensproblem kan inte ensidigt knytas till skatten på
dieselbränsle. Det handlar också om andra orsaker
som social dumpning, löner och arbetstider som an-
vänds som konkurrensmedel.
Det är naturligtvis viktigt att åtgärder vidtas för att
uppnå en sund konkurrens. Men då är inte skattened-
sättningar på drivmedel rätt metod.
Pågående vägtrafikbeskattningsutredning ska med
förtur redovisa frågor som särskilt rör åkerinäringens
konkurrenssituation. Förutom fordonsskatten och
drivmedelsskatten ska utredningen också titta på hur
ett system med kilometerskatt kan utformas. Person-
ligen tror jag att införande av kilometerskatt kan bli
ett alternativ när Tyskland nu avser att frångå Euro-
vinjettsystemet.
Eftersom vi vill minska vägtrafikens utsläpp av
koldioxid och växthusgaser finns inga skäl till att
sänka skatterna på diesel och bensin. Jag vill också
påpeka att drivmedelspriserna även styrs av en kom-
mersiell komponent. Det är i stället viktigt att se över
hur vägtrafikens miljöbelastning kan minskas genom
att man i större omfattning introducerar koldioxid-
neutrala drivmedel.
Vi socialdemokrater menar att det bör göras ge-
nom satsningar på forskning och utveckling i syfte att
sänka produktionskostnaderna på alternativen. Skat-
tesystemet bör också bidra till att gynna alternativa
drivmedel.
Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv
alkoholpolitik som syftar till att begränsa alkoholens
skadeverkningar genom en minskad totalkonsumtion.
Detta sker främst genom en kombination av höga
skatter och restriktioner som på olika sätt begränsar
tillgängligheten. Information, opinionsbildning och
behandlingsinsatser är också åtgärder som vi föror-
dar.
Med denna restriktiva politik har Sverige lyckats
bättre än andra länder med att hålla nere mängden
konsumerad alkohol och de alkoholrelaterade skador
som överkonsumtion medför. Det finns tydliga sam-
band mellan tillgänglighet, pris, konsumtion och
skador.
I den nationella handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador finns förslag till åtgärder för att Sveri-
ge fortsättningsvis, även vid höjda införselkvoter, ska
kunna behålla målet om att begränsa alkoholens ska-
deverkningar och för att minska den totala konsum-
tionen.
När det gäller avfallsskatten finns det anledning
att ge enskilda, kommuner och producenter ökade
ekonomiska incitament att minska mängden avfall
som deponeras. Detta ligger också i linje med en
avfallsstrategi som primärt syftar till att styra bort
mängden avfall från deponering genom minskning av
mängden avfall och få till stånd en ökad grad av åter-
användning och återvinning.
En utvärdering av hur systemet med avfallsbe-
skattning fungerar har genomförts. Även utvärdering
och analyser av ekonomiska och miljömässiga kon-
sekvenser av att införa en skatt på förbränning av
avfall har gjorts i utredningen. Avfallsskatteutred-
ningen har nyligen avlämnat sitt betänkande. I det
sägs att avfallsskatten i sina huvuddrag fungerar på
det sätt som riksdagen förutsåg när man beslutade om
den för tre år sedan.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Den
pågående beredningen bör avvaktas. Med anledning
av det avstyrker utskottsmajoriteten förslag om ome-
delbara åtgärder.
Herr talman! Flertalet av de frågor som tas upp i
reservationerna är i nuläget föremål för utredningar,
översyn samt överväganden i regeringen. Från ut-
skottsmajoritetens sida anser vi att de av den anled-
ningen inte ska föranleda några åtgärder eller tillkän-
nagivanden.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och av-
slag på samtliga reservationer.