Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 5. Miljöpartiet står naturligtvis bakom alla
reservationer vi har i betänkandet, men för tids vin-
nande nöjer jag mig med det.
Från Miljöpartiets sida menar vi att det är oerhört
viktigt att knyta ihop energipolitiken, skattepolitiken
och den ekonomiska politiken. Det är flera här i talar-
stolen som har påtalat att vi när det gäller denna typ
av problem måste hitta samverkanspartner inom EU.
Vi delar den uppfattningen. Vi skulle dock önska att
samverkan gällde fler länder än EU-länderna. Pro-
blemen med energi, klimatförändringar osv. gäller
betydligt fler länder än EU-länderna. Men låt oss
börja med EU.
Miljöpartiet menar att det är dags att tillsätta en
miljökommitté inom EU, så att kommissionen kan
besluta utifrån miljöprinciper som gör att vi når en
långsiktigt hållbar utveckling. Vi vill öka resurserna,
och vi vill se till att ekonomin också ges ekologiska
spelregler. Med det menar vi att vi måste våga se att
ökad konsumtion och en ansvarsfull miljöpolitik inte
alla gånger går att förena, och då måste vi välja hur vi
ska agera. Vi måste agera på ett sådant sätt att kom-
mande generationer kan tro på framtiden.
Ett sätt att göra det är att införa s.k. gröna räken-
skaper eller grön NNP. På så sätt visar vi hur vårt
utnyttjande av naturen kan slå i ett långsiktigt per-
spektiv.
Här i Sveriges riksdag, och i samverkan med So-
cialdemokraterna och Vänsterpartiet, har vi tagit
initiativ till en grön skatteväxling. Jag delar den upp-
fattning som kd har framfört. Naturligtvis måste vi
sänka skatten på arbete, men vi menar att det ska
växlas mot skatt på energi och miljöförstöring, så att
vi får en långsiktigt bra utveckling. Vad vi kan se är
att ekonomiska styrmedel, om de används på ett
kraftfullt sätt, är otroligt verkningsfulla.
Jag, som har suttit i miljö- och jordbruksutskottet
och stått i denna talarstol och debatterat jordbrukets
miljöskatter ett antal gånger, kan bara säga att det EU
har lärt oss är att ekonomiska styrmedel slår direkt.
De är mycket mer kraftfulla än vad vi tror. Vi kan se
att odlingen i lantbruket i väldigt stor utsträckning har
styrts av bidragen.
Om man använder de ekonomiska styrmedlen
kraftfullt går det att påverka verkligheten väldigt
mycket. Vi ser helst från Miljöpartiets sida att vi
kombinerar piska och morot och ser till att ge dem
som är miljöriktiga - som skapar en utveckling som
vi tror är hållbar - fördelar. Att sänka momsen på
ekologiska matvaror är ett sådant sätt.
Det diskuteras fortfarande, vilket förvånar mig en
del, om lantbrukets konkurrenskraft. Jag måste säga
att jag hoppas att svenskt lantbruk och andra länders
lantbruk inte får likvärdiga villkor, för då slås det
svenska lantbruket ut.
Vi måste ha bättre villkor här. Vi har vinter. Om
ni lyckas förhandla bort vinter, ni som tror att ni kan
fixa allt, är ni bara att gratulera. Vintern är ett pro-
blem för svenskt lantbruk. Därför måste vi ha bättre
miljöstöd i Sverige än man har i Danmark. I dag är de
svenska miljöstöden tio gånger högre än de danska.
Det måste vi försvara. Det är farligt att stå här och
säga att vi ska ha likvärdiga villkor. Det kan tolkas i
Bryssel som att vi anser att vi ska ha ungefär samma
typ av miljöstöd och samma mängd miljöstöd som på
andra håll. Det tycker inte vi i Miljöpartiet att vi ska
ha. Vi måste ha mera.
"Likvärdiga villkor" kan betyda att man tycker att
lantbrukarna ska ha lika höga energikostnader som
man har i andra länder. Det tycker inte vi i Miljöpar-
tiet. Vi tycker att det är bra att elpriset är lägre i Sve-
rige än på andra håll. Vad som utgör olika delar av
elpriset är egentligen inte väsentligt.
Jag var nere och pratade med tyska bönder för
några år sedan. De var enormt förvånade över att
elpriset var så lågt i Sverige och att vi bråkade så
mycket om det. Det förstod de inte. Det är vad man
behöver betala som är intressant, inte vilka delar
elpriset utgörs av. Vi har lägre elpriser i Sverige.
När vi hade sänkt elpriset för lantbruket och kräv-
de att man skulle ansöka om pengarna för att få till-
baka dem anställde man mycket folk på länsstyrelser-
na för att klara den anstormning av svenska bönder
som man väntade. Den har inte kommit. Bönderna
har inte ens brytt sig om att ansöka om att få tillbaka
de pengar som de för några år sedan bråkade så
mycket om. Det är märkligt.
Vi kan också konstatera att Danmark har en be-
kämpningsmedelsskatt som är tio gånger högre än
den svenska. Det finns skäl till det. I det här betän-
kandet har Miljöpartiet ett särskilt yttrande som just
handlar om en avvecklingsplan för bekämpningsme-
del. Vi anser att man ska använda ekonomiska styr-
medel.
Det är inte alls som det står i många reservationer,
att vi är på väg åt rätt håll. Det är fel. Det har aldrig
läckt så mycket näringsämnen till sjöar, hav och vat-
tendrag som under det senaste året. Det beror inte
bara på att man använder mycket kväve. Det beror
framför allt på att vi har haft ett mycket blött år. Kli-
matförändringen slår till. Det läcker ut mer.
Det innebär också att problemen i haven ökar.
Angående den förekomst av blågröna alger som vi
haft under många år har en forskare nu kunnat visa att
det antagligen är bekämpningsmedlen som orsakar
detta. Bekämpningsmedel slår ut väldigt många djur i
ekosystemen i havet. Det innebär att man har rubbat
balansen. De blågröna algerna har kunnat ta för sig
och har förökat sig i massor.
Det är dessutom så att användning av bekämp-
ningsmedel har ökat på de hektar där bekämpnings-
medel används. Att användningen halverats i statisti-
ken beror på att vi har fått andra preparat som jag
skulle vilja kalla för höggiftspreparat. Per liter har det
minskat, men per dos har det ökat. Att siffrorna inte
skenar iväg rejält beror på att alltfler går över till
ekologiskt lantbruk, vilket är mycket glädjande.
Det är däremot mycket oroande att man kan finna
bekämpningsmedel i dricksvatten. I en undersökning
som har gjorts av Svenska vatten- och avloppsföre-
ningen har man hittat 40 platser, framför allt i jord-
bruksbygder, med halter som låg långt över 0,1 mik-
rogram per liter som är det gränsvärde som EU har.
Man vill inte berätta vilka de här vattentäkterna är,
därför att det i en del fall är åtgärdat medan man på
andra håll kan se att det inte gjorts någonting. Man
säger att det finns en 97-procentig risk för att en skå-
ning får i sig rester av bekämpningsmedel när han
dricker vatten. Det är ganska obehagligt egentligen.
I Danmark har man insett att det här problemet är
en realitet. Vi kan också se, både i Sverige och i
Danmark, att när det gäller många bekämpningsme-
del som är förbjudna ökar resthalten i vatten. Vi kan
också se att bekämpningsmedel som vi har trott bryts
ned i jorden inte gör det i Sverige, eftersom vi har
kallare jordar här. Det gäller t.ex. glyfosat, substansen
som finns i det vanliga bekämpningsmedlet Roundup.
Det gäller alltså att ta lärdom av de risker vi kan
se och framför allt ta lärdom av Danmark, som menar
att vi inte kan fortsätta på det här sättet. Vi måste hitta
ett alternativ.
Danmark har valt att skapa ett rejält handlings-
kraftigt avvecklingsprogram för bekämpningsmedel,
där skatten är en viktig del. Därför har man en skatt
som är tio gånger högre än den svenska.
Det finns också andra ämnen som vi måste titta
på, andra farmakologiska substanser. Det finns inte
bara antibiotika som man brukar prata om utan också
många andra biocider, livsdödare. Den här typen av
ämnen är till för att döda liv. De dödar liv också i
naturen när de kommer ut. De bryts inte ned.
I betänkandet finns också reservationer som
handlar om avfallsförbränning. Vi är glada att den
utredning som presenterades för några månader se-
dan, som miljöpartisten Roy Resare har gjort, visar att
om vi får en skatt på 400 kr per ton för sådant avfall
som förbränns får vi ekonomiska incitament för att
inte ta in utländskt avfall och för att få en biologisk
behandling av avfall. Det kan ske till en mycket liten
kostnad för hushållen. Vi hoppas på att denna utred-
ning som Miljöpartiet har initierat ska göra att vi får
den typen av skatt i framtiden.
Jag vill säga något kort om alternativa drivmedel.
Som det är i dag får alternativa drivmedel som finns
inom pilotprojekten en nedsättning av både energis-
katten och koldioxidskatten. Att ge en nedsättning
bara av koldioxidskatten är inte verkningsfullt i dag,
för det behövs än så länge mer ekonomiska incita-
ment för att det ska bli en lönsamhet i detta. Miljö-
partiet menar att vi måste slå fast att koldioxidskatten
ska reduceras för koldioxidneutrala drivmedel. Vi
måste också i ett inledningsskede se till att teknikut-
vecklingen påskyndas, så att de här drivmedlen kan
stå på egna ben den dag de får en reduktion av bara
koldioxidskatten och inte av energiskatten. Vi menar
att regeringen i dag har ett ansvar för att skapa en
sådan utveckling.
Med detta, herr talman, yrkar jag än en gång bifall
till reservation 5.