Fru talman! Först vill jag beröra miljö- och ener-
giskatterna för jordbruket, den s.k. skatteryggsäcken
som också Kenneth Lantz var inne på.
Sveriges bönder borde för länge sedan ha getts
konkurrensförutsättningar som är likvärdiga med dem
som kollegerna i andra EU-länder. har, men så har
tyvärr inte skett. Riksdagsmajoriteten har avslagit
flera sådana krav från Centerpartiet.
Betänkandet som vi nu behandlar innehåller lik-
nande yrkanden om konkurrensneutralitet för svenskt
jordbruk, dock inte från Centerpartiet. Det beror inte
på att vi har släppt kraven på avlyftning av jordbru-
kets skatteryggsäck, utan på att våra motionskrav
behandlas i samband med budgetpropositionen. Vi
har valt att inte ständigt återupprepa våra förslag
under ett och samma riksmöte. Motionskraven här i
dag möter återigen samma öde som tidigare.
Konkurrensvillkoren för svenskt jordbruk måste
bli mer likvärdiga. El- och eldningsoljebeskattningen
måste få en bättre likställighet med industrins nivåer.
Gränsen på 1 000 kr för att få del av nedsättningen av
el- och eldningsoljebeskattningen bör slopas. Skatten
på dieselbränsle borde inte höjts utan sänkts till EU-
nivå, dvs. en krona per liter. Kväveskatten på han-
delsgödsel borde slopas och medel avsättas för odling
i balans. Det innebär en sammantagen skattelättnad,
som vi har föreslagit för jordbrukssektorn, på 1,27
miljarder kronor. Utan att återupprepa yrkandena är
det bara att beklaga att kammaren redan tidigare har
avslagit dessa krav.
Så, fru talman, till miljö- och energiskatterna. Det
är uppenbart att kampen mot miljöförstöring måste ha
en internationell inriktning. Miljöproblemen gör inte
halt vid nationsgränserna. Beskattningen som åtgärd
för en bättre miljö måste utgå från en helhetssyn där
regering och riksdag sätter tydliga ramar för energi-
systemet och där marknadsekonomins dynamik och
utvecklingskraft verkar i miljöns tjänst. En rak
skatteväxling med höjda skatter på miljöstörande
utsläpp som motsvaras av en lika stor sänkning av
skatten på arbete är en sådan princip. En annan sådan
marknadsekonomisk åtgärd är handeln med utsläpps-
rättigheter. Dessa två principer förutsätter i vissa fall
varandra. Skatteväxlingen måste vara utformad på ett
sätt som gör att handeln med utsläppsrättigheter un-
derlättas.
Den nedsättning av energiskatterna som industrin
i Sverige för närvarande har är ett sådant hinder för
handel med utsläppsrättigheter. En mer enhetlig be-
skattning av hushåll och industri är nödvändig. Det
har tyvärr regeringen och samarbetspartierna inte
klarat av. Inga steg tas i riktning mot att förbereda
Sverige för ett system för handel med utsläppsrättig-
heter. I stället har skillnaden i beskattning ökats. Det
är att gå åt fel håll.
Att utforma mer konkurrensneutrala skatter på
jordbrukets område är ett annat exempel. Minimireg-
lerna för miljöskatter inom EU är ett tredje exempel
på en effektiv miljöbeskattning byggd på en helhets-
syn från grunden. Ett beslut i linje med vad som har
framförts i reservation nr 3 innebär just en anpassning
till en sådan helhetssyn.
Jag ber, fru talman, att få yrka bifall till reserva-
tion nr 3. Vi står naturligtvis också bakom kraven
som framförts i reservation nr 13 om alternativa
drivmedel, men för tids vinnande avstår jag från att
yrka bifall i denna del. På de punkter i övrigt som jag
inte har berört här yrkar jag bifall till skatteutskottets
förslag till beslut.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 17.59 på förslag av andre
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 19.00 för middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.