Fru talman! Skatteutskottets betänkande om mo-
tioner om punktskatter från allmänna motionstiden är
ett digert betänkande. Utskottsmajoriteten avfärdar
samtliga goda förslag i en klump, trots att det finns
många motioner som är av stort värde för svenskt
näringsliv.
I Sverige har man under många år belagt många
varor med punktskatter i syfte att styra konsumtion
och produktion. Hög skatt används ofta för att tala om
för konsumenten att det inte är bra för landet, miljön
eller hälsan att konsumera vissa varor. I stället prio-
riterar man en gynnsam konsumtion.
Ofta trotsar vi konsumenter statens signaler och
genom uttröttning accepterar vi märkligt nog både
hög skatt och varans eventuella negativa påverkan på
miljön. Flera exempel kan ges, men i denna försam-
ling torde det vara helt överflödigt.
En liten erinran kan dock tillåtas falla över min
läppar. Är det så att hög skatt signalerar varning och
en önskan om att vi ska minska konsumtionen av den
beskattade produkten? Hur ska det i så fall tolkas när
vi har världens högsta skatter på t.ex. arbete? Är
sysselsättning och konsumtion av tjänster också av
ondo? Det skulle vara väldigt intressant att höra Per
Erik Granström förklara sambandet mellan punkt-
skatter - som ska avstyra konsumtion av sådant som
är av ondo - och vårt höga skattetryck på arbete och
tjänster i vårt land.
Skattekilen talar med punktskatteord att vi borde
avstå från arbete. Tolkar jag det rätt, eller? Nu är jag
väl medveten om att vi inte ska debattera skatt på
arbete, men jag kunde inte låta bli att jämföra med
hög skatt på arbete när vi talar om hög skatt på ener-
gi, avfall, diesel m.m.
Rent allmänt om energibeskattningen: Kristdemo-
kraterna anser att energifrågor är som miljöfrågor -
av gränsöverskridande karaktär. Om vi vill komma
till rätta med klimatförändringarna räcker det inte
med åtgärder här hemma. Att minska utsläpp av
växthusgaser kan inte längre ses som en nationell
angelägenhet.
Miljöföroreningar känner inte av några landgrän-
ser. Därför krävs det gemensamma europeiska åtgär-
der för att minska t.ex. koldioxidutsläppen. Vi anser
det vara en väg att i EU lagstifta om miniminivåer för
miljöavgifter.
Hemma i Helsingborg ser man vårt danska
grannland ganska tydligt. Vad vi däremot inte lika
tydligt ser är deras produktion av kolkraftproducerad
el. Visst kan vi skönja skorstenar om vi är tillräckligt
nära, men det synliga är i sig ingen miljöfara. Där-
emot borde den alltid smutsiga rök som sprider sig
över hav och land från ett kolkraftverk vara grund för
en miljöavgift. Vi måste styra vår elproduktion till
sådan verksamhet som inte är skadlig för natur, djur
och människan.
Enligt vår mening bör regeringen därför ta upp en
diskussion om att tvinga Danmark och andra länder
att erlägga en miljöavgift på el producerad med
kolkraft. Vidare anser vi att det är dags att ta ett hel-
heltsgrepp på energiskatterna, och vi kräver att rege-
ringen presenterar ett uthålligt skattesystem där goda
miljöegenskaper, hög effektivitet och bra verknings-
grad premieras, medan produktion baserad på fossila
bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.
I Helsingborg finns ett nytt och effektivt kraft-
värmeverk. Jag vill få till stånd en översyn av kraft-
värmebeskattningen. Det är en effektiv och miljövän-
lig el- och värmeproduktion, men med dagens be-
skattning görs denna i stort sett olönsam. Genom
utbyggnad av t.ex. naturgaseldad kraftvärme skulle vi
totalt sett få minskade utsläpp och en höjd effektivitet
i energisystemet. Kraftvärmeproduktionen måste ges
rättvis beskattning för att kunna konkurrera på lika
villkor.
Fru talman! Kristdemokraterna står bakom samt-
liga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar
jag bifall endast till reservation 2.
Jag vill nämna lite grann om jordbrukets miljö-
och energiskatter.
Det svenska beskattningssystemet har många
konkurrensnackdelar jämfört med våra närmaste
grannländer. Det är inte rättvist mot våra svenska
bönder att vi har 40 % högre skatt på diesel jämfört
med Danmark och 50 % högre än i Finland. Vi måste
få till stånd en förändring även när det gäller koldi-
oxidskatten. För oss nere i Skåne är det påtagligt när
vi jämför den svenska skatten, som är ca 200 och upp
till 529 kronor per kubikmeter olja, med motsvarande
skatt i Danmark som är 10 kronor. Det är självklart
svårt för växthusodlarna att förstå denna variation i
skatteuttag. Med andra ord: 0,8-procentsregeln ska
avvecklas så att den svenska trädgårdsnäringen får
samma konkurrensvillkor som trädgårdsnäringen i
övriga EU- och konkurrentländer.
Över huvud taget är svensk skatt för jordbruket
betydligt högre än övriga EU-länders skatteuttag. Om
vi ska kunna fortsätta med konkurrensen inom jord-
bruket och växthusnäringen måste vi snarast få till
stånd en harmonisering av skattepolitiken.
Fru talman! Jag vill också nämna lite grann om
åkerinäringen.
Kristdemokraterna har i detta avsnitt ingen egen
motion. Men under höstens behandling av budgetre-
laterade motioner fanns våra motioner om svensk
åkerinäring med.
Sverige är långt. Vi har behov av transporter både
inom landet och för vår export. Efter det fria cabota-
get för några år sedan har vi nere i Skåne sett alltfler
utländska åkare på våra vägar, och det är naturligt. Vi
har inget emot normal konkurrens från danska eller
polska åkare. Men jag måste ändå få träda fram till
förmån för våra svenska åkare och säga: En svensk
åkare vill inte bli utkonkurrerad på grund av en sned-
vriden svensk skattepolitik.
Jag vill fråga Granström om han anser det vara
oväsentligt för svenskt näringsliv i allmänhet och för
svenska åkare i synnerhet att vi har ett högre kost-
nadsläge än våra grannländer. Anser Granström att vi
ska behålla vårt höga kostnadsläge jämfört med t.ex.
Danmarks? I Sverige är kostnaderna för ett åkeri
25 % högre, och en jämförelse med Polen vill jag
knappt ta i min mun. Men ända uppe i Helsingborg
kan jag se polackerna köra med smutsig diesel utan
att tanka i Sverige. Den polske åkaren har 40 % lägre
kostnader än t.ex. Ulf Jönssons åkeri i Helsingborg.
Jag undrar: Ska jag uppmana Ulf Jönsson hemma
i Helsingborg att flytta sitt åkeri till Polen? Ska han
förlägga sätet för sitt företag på andra sidan Östersjön
i stället? Är det så vi vill ha det? Nej, inte jag, inte
Kristdemokraterna och inte övriga borgerliga partier
heller.
Fru talman! Det finns ytterligare reservationer i
detta betänkande, men för att spara kammarens leda-
möter och tjänstemän avslutar jag med detta och
refererar till Kristdemokraternas övriga reservationer
som vi fogat till detta betänkande.