Herr talman! Begreppet "sorterande utbildningssystem" används här. Det är ju det som jag brukar beklaga, att Socialdemokraterna har ett sorterande utbildningssystem. Ni glömmer hela tiden dem som faktiskt inte pluggar för att gå på högskolan utan som är väldigt intresserade av att komma ut i arbetslivet och få en yrkesinriktad utbildning. Det handlar om lärlingsutbildning och yrkesutbildning på gymnasiet, men det handlar också om tiden efter gymnasiet.
Det är sant att vi minskar det statliga bidraget till vuxenutbildningen, som i dag är på 1,7 miljarder, med ca ½ miljard. Men det är också sant att vi från Folkpartiets sida lägger ½ miljard på kvalificerad yrkesutbildning.
Vi tycker inte att det generellt sett är den självklara vägen för människor som är osäkra på arbetsmarknaden att läsa olika ämnen i vuxenutbildningen, ibland kanske oplanerat. Det kan vara bra för väldigt många och är bra för väldigt många, men det är inte den självklara vägen, utan för många är antingen en kvalificerad yrkesutbildning eller en arbetsmarknadsutbildning det riktiga. Ni får alltså inte glömma bort att alla inte läser för att börja på högskolan.
Sedan blir det då lite hastiga och lite oplanerade åtgärder. Det här rekryteringsbidraget, till exempel, har ju kritiserats väldigt allvarligt av Riksrevisionen - jag har boken på mitt bord här. Man konstaterar att det är risk för felaktiga utbetalningar, att det är mycket stora otydligheter i direktiv och riktlinjer och att det saknas kunskap, fast det har pågått i flera år, om det här rekryteringsbidraget verkligen har haft en rekryterande effekt. Sedan kan man också diskutera vem som ska bestämma vilka människor det gäller. Varför ska vissa vuxna människor inte behöva använda studiemedelssystemet? Vem avgör det? Tydligen har man inte hittat något bra system för det. Jag tycker fortfarande att det finns all anledning att beteckna det som ett orättvist bidrag.
Sammanfattningsvis undrar jag alltså: Vad gör ni åt dem som är yrkesinriktade?