Herr talman! Det är ju en helhet, Folkpartiets förslag och alliansens förslag, som pekar åt samma håll, även om det finns skillnader av förklarliga skäl. Vi vill också satsa på en alternativ lärlingsutbildning i gymnasieskolan utanför de 17 programmen. Vi tycker att det ska vara möjligt att få en bra gymnasieutbildning utan att läsa för att få högskolebehörighet. Vi avsätter nu 70 miljoner i extra bidrag till kommuner som vill starta en försöksverksamhet med en alternativ lärlingsutbildning.
När det gäller kvalificerad yrkesutbildning finns det redan i dag massor av ansökningar från företag och från kommuner som är intresserade av att starta kvalificerad yrkesutbildning men som inte kan få starta och som lever i mycket stor ovisshet fram till några månader innan kurserna startar, beroende på att det är så pass snålt tilltaget med medel. Så nog finns det ett behov av kvalificerad yrkesutbildning.
Vi hinner inte ta upp allt. Jag skulle väldigt gärna tala om förskolan också, för den engagerar mig mycket, men det är lite fel att dra upp den under den sista minuten.
Men jag skulle vilja ställa en konkret fråga till statsrådet Hallengren när det nu har blivit så skarp kritik av hur rekryteringsbidraget används. Det sägs tydligt att det är otydligheter i direktiv och riktlinjer. Det sägs tydligt att vi inte i utvärderingarna har fått reda på om det är de som annars inte skulle ha studerat som får pengarna, om det har rekryterande effekter. Då blir min direkta fråga: Vad tänker Lena Hallengren och regeringen göra, om ni nu vill fortsätta med rekryteringsbidraget, för att få ett grepp om hur det används och för att kunna förbättra användningen av det?