Herr talman! År 1995 beslöt riksdagen att inget barn ska behöva vänta mer än tre fyra månader på en plats på förskola. Plats skulle tillhandahållas utan oskäligt dröjsmål. I förarbetena till lagen angavs att tre fyra månader var skälig tid.
Från flera håll i landet kommer i dag rapporter om att barn inte får barnomsorgsplats trots platsgarantin på grund av babyboom och inflyttningar. Det är självklart ingen lätt situation för kommunerna. Men de föräldrar vars barn inte får någon barnomsorgsplats hamnar också i en rävsax.
Arbetsgivaren vill veta när föräldern kan återgå till sitt arbete, föräldrarna vill gärna veta att man kan arbeta, få lön och kunna betala sina räkningar, och barnen står utan barnomsorgsplats. Föräldrarna är maktlösa och har ingenting att sätta emot.
Jag skulle vilja fråga om förskoleministern är beredd att vidta åtgärder som stärker föräldrarnas rättigheter med anledning av att kommunerna inte uppfyller platsgarantin.