Herr talman! Jag ska uppehålla mig kort kring detta med uppbördshjälp för trossamfund. Det är min erfarenhet sedan jag kom in i riksdagen att de flesta av våra avgöranden är svåra, att det finns goda argument både för och emot. På det här området, herr talman, vill jag hävda att verkligheten inte är lika komplicerad.
Som uppbördshjälpen i dag är konstruerad utgör den något av ett unikum inom det svenska rättssystemet. Här finns dubbla fall av omvänd bevisbörda i ett enda regelverk. Du ska som enskild människa inte bara styrka att du
inte
är medlem i ett trossamfund. Det räcker att detta trossamfund gör ett påstående om att du har en skyldighet att erlägga avgift för att du också i domstol ska befinnas skyldig att göra detta.
Att överklaga de beslut som skattemyndigheterna fattar om uppbörd till förvaltningsdomstolar har visat sig meningslöst. Förvaltningsdomstolarna, länsrätten och kammarrätten prövar inte medlemskap i trossamfund utan visar den frågeställningen ifrån sig. Slutsatsen är att enskilda människor i vårt land i dag tvingas slåss i allmänna domstolar för möjligheten att stå utanför trossamfunden. Detta innebär stora påfrestningar för den enskilde, personligt och också ekonomiskt - det finns en risk att man behöver erlägga omfattande rättegångskostnader.
Nils Fredrik Aurelius har tidigare i debatten nämnt att han i samband med Riksskatteverkets redovisning i utskottet ställde frågan om man för enkelhetens skull inte kunde kräva ett uttryckligt samtycke från medlemmarna i det katolska trossamfundet. Han fick då som svar - det var ett svar som han tydligen godtog - att ett sådant krav på samtycke skulle vara främmande för kyrkans självsyn. Men, Nils Fredrik Aurelius, kan det påståendet rättfärdiga att människor i dag tvingas att slåss i domstolar för sin rätt att stå utanför religiösa samfund? Det är nämligen precis vad som sker i dag.
I en rad fall har förvaltningsdomstolarna avgjort dessa mål till enskildas nackdel, och det är sannerligen inte någon akademisk fråga. Det är inte några enskilda fall som vi talar om. Fram till dags dato har, när det gäller den romersk-katolska kyrkan i Sverige, 12 761 fall av begäran om rättelser inkommit till Riksskatteverket. Jämför man med det medlemsantal som detta samfund hade våren 2001, och som rapporterades till Riksskatteverket, märker man att detta motsvarar mer än var femte medlem. Det är dags att ändra det här förhållandet. Det är orimligt att en politisk uppgörelse mellan Svenska kyrkan och flertalet av partierna i den här kammaren för snart tio år sedan ska rättfärdiga de stora brister som finns i fråga om rättssäkerhet i detta system.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 4.