Herr talman! Helena Bargholtz säger att det hade varit rimligt att innan vi, bildligt talat, satte vår namnteckning på överenskommelsen skriva in en tid som avtalet skulle gälla. Men vi gjorde inte det. Vi reserverade oss inte. Vi löste den stora frågan, som har tusenåriga rötter, och vi gjorde det i mycket stor enighet, den största som var möjlig med tanke på Vänsterpartiets ideologi.
Det är oroande när Helena Bargholtz börjar rucka på möjligheten, och de här tre reservationerna är mer än att rucka på möjligheten, att politiska avtal över huvud taget inte skulle gälla. Det må gälla kärnkraft, det kan handla om försvarsavtal eller det kan handla om monarkin, men en träffad överenskommelse skulle inte gälla. Egentligen ska man skriva in hur lång tid den gäller. Och om man inte har skrivit in det, som i detta fall, är man likväl fri att ompröva den närhelst man finner en möjlighet. Det är en ny politisk terräng som Helena Bargholtz och Folkpartiet rör sig i.