Herr talman! Jag blev direkt apostroferad - trots att vi ska ha en lite kortare handläggning här - så jag ska väl ändå svara något.
Först och främst tycker jag att det framgick tydligt - det framgår också av betänkandet - när vi hade besök av Katolska kyrkan i vårt utskott att de verkligen har gjort stora åtgärder för att rätta till de brister som tveklöst har funnits. I grunden är det dock, som jag uppfattade deras åsikt, en principfråga. De menar alltså - och det är en 2 000 år gammal uppfattning - att man blir medlem i Katolska kyrkan genom dopet. Då är man medlem. Sedan kan man anmäla att man inte vill betala avgiften och utträda i den meningen. Det är inte något slags livstidsinskrivning i fråga om tvång att betala avgifter. Alla kan naturligtvis meddela att de inte tänker betala - det gäller Svenska kyrkan och också andra samfund. Det finns dock ett stoppdatum, men rätten att stå utanför finns.
Detta kan möjligen vara lite teologiskt, och det går igen i den här speciella konstruktionen av begreppet trossamfund. I detta finns den gamla föreningskyrkliga traditionen, som man säger, hos en del samfund, men de som betraktar sig som traditionella kyrkor - och dit hör i hög grad Katolska kyrkan - har en lite annan syn på detta.
Riksdagen, inklusive Folkpartiet, antog faktiskt den här lagen för fem eller sex år sedan, var det väl, som alltså innebär rätt till hjälp med avgiftsuppbörd. Sedan är det problem, men det är för tidigt att säga till regeringen att man bör dra in tillståndet för Katolska kyrkan. Det måste jag tycka. Det vore orimligt.