Herr talman! Det är alldeles riktigt, Jan Sandberg,
att det finns en opinion för att behålla Bromma
flygplats. Jag kan bara nämna att den har skiftat
karaktär under årens lopp. Från början var
Brommas flygverksamhet ett flyg för direktörer i
Stockholm och för direktörer som ville resa till
Stockholm. Det var inget folkflyg utan ett affärsflyg
och ingenting annat. Om man utmanade
direktörerna, med det stora stöd som de hade i de
massmedier som då fanns, var man ganska djärv.
Då stod en mycket bred opinion mot mycket starka
ekonomiska intressen.
Ganska symtomatiskt för detta, Jan Sandberg, är
vad som inträffade den 10 november 1977, då Curt-
Steffan Giesecke och Axel Iveroth besökte
Kommunikationsdepartementet men den
dåvarande kommunikationsministern Bo Turesson
inte var där. De lämnade då över en handling om
vad de tyckte om att Brommaflyget skulle vara
kvar, försedd med en hjärtlig hälsning till
kommunikationsministern. Det skrevs då om allt
detta i Dagens Nyheter.
Det är riktigt att opinionen i dag har fått en annan
karaktär. Det finns i dag en opinion mot risken för
att det kan bli en bebyggelse på Bromma flygfält.
Jag erkänner att den debatten finns, men den
opinion som finns för närvarande har en helt ny
karaktär.
Vi var vidare inne på valet och vad som kan ske
efter detta. Före valet kommer naturligtvis de
borgerliga i stadshuset, dvs. Folkpartiet,
Moderaterna och Stockholmspartiet, att skynda sig
att fatta beslut medan man ännu har majoritet. Jag
och många med mig hoppas att det kommer en ny
mandatsammansättning som leder till att ett annat
beslut kommer att kunna fattas.
Även om miljöfrågorna och miljöproblemen på
Bromma behandlas på det sätt som sker, med hjälp
av enstaka röster hit och dit, faller ändå
huvudansvaret på den nuvarande regeringen, som
har tillåtit att jettrafiken har återinförts på Bromma
flygfält. Regeringen har här svikit genom att inte
bry sig om det beslut som riksdagen fattade den 17
december 1980.