Fru talman! Efter att ha lyssnat på debattörerna kan jag konstatera att mycket av det jag hade tänkt att säga redan har varit uppe i olika sammanhang. Inte minst gäller det de sista replikskiftena.
Men ändock! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i arbetsmarknadsutskottets betänkande och tacka för den välvilliga behandlingen av motion A323 i den del som omfattar möjligheter till undantag i turordningsreglerna.
Lagen om anställningsskydd är en skyddslagstiftning som bland annat ska förhindra att anställda sägs upp utan saklig grund. Våra arbetsrättslagar måste självfallet ibland vara föremål för översyn, förändringar och utveckling för att tillgodose arbetsmarknadens krav på tydliga spelregler. Tyvärr har vi under årens lopp fått se hur tydligheten har naggats i kanten. Sådana exempel är - som någon annan tidigare nämnt under dagen - de undantag som finns när det gäller anställningsformen. Elva sådana finns i dag utifrån lagens skrivningar om tillsvidareanställning som huvudanställningsform. Sedan finns tvåpersonsundantagen i turordningsreglerna.
Fru talman! Anställningstryggheten har sin grund i uttrycket saklig grund. Med detta menas att arbetsgivaren inte godtyckligt kan säga upp en enskild arbetstagare utan måste ha sakliga argument och därmed kunna påvisa att arbetstagaren brustit i sina åtaganden gentemot arbetsgivaren.
På de absolut flesta arbetsplatser finns det en väl fungerande dialog och inriktning hos parterna att lösa problemen. Så är även fallet när det gäller neddragningar i verksamheten på grund av arbetsbrist. Jag har själv mycket stor och lång erfarenhet från den typen av förhandlingar, närmare bestämt 20 års fackligt engagemang. Jag vet att med konstruktiva diskussioner på den enskilda arbetsplatsen går det att komma långt med att lösa problemen.
Det händer ofta att man gör undantag från turordningslistan. I de allra flesta fallen handlar det då om personal som har speciell kompetens som man gärna vill ha kvar i företaget. Den typen av undantag medger lagen redan, och det har den gjort hela tiden ända sedan den trädde i kraft. Men undantagen måste ske utifrån sakliga skäl. Det har heller aldrig varit svårt för mig som facklig förhandlare att medverka till sakligt grundade avsteg från turordningen. Jag har självfallet ett intresse av att företaget finns kvar och utvecklas utifrån den nya situationen. Då tryggas anställningen för dem som finns kvar i företaget. Förhandlingarna har då inte bara handlat om att upprätta en turordningslista utan de har också innehållit en djup dialog om företagets framtid och utveckling. På så sätt har jag fått stor kunskap om det enskilda företaget. Arbetsgivaren har ytterst blivit medveten om att det finns en stor kunskap om företagandet hos de fackliga organisationerna.
Fru talman! Med de nuvarande möjligheterna till undantag i turordningsreglerna finns det inget utrymme för denna dialog. Arbetsgivaren har redan i sin inledning satt ned foten och angett tonen genom att peka ut två personer som ska undantas. Ofta sker det utan att någon motivering lämnas. Det finns många vittnesbörd från de fackliga organisationerna på området.
I ett fall var det en mamma till en pojke på två månader som blev uppsagd. Det skedde så sent som i förra veckan, och flera av hennes arbetskamrater som har kortare anställningstid får vara kvar i företaget. I ett annat företag var det en som hade varit anställd i 14 år som fick gå. Motiveringen var att han inte hade den kompetens som krävdes. Då måste man fråga sig varför denna arbetsgivare inte såg till att personen i fråga fick rätt kompetens under de 14 år han var anställd. I det här fallet fick den fackliga organisationen inte chansen att förhandla för sin medlem eftersom arbetsgivaren redan hade gjort sitt val.
Var är tryggheten för den enskilde individen? Varför är en riksdagsmajoritet beredd att förskjuta makten till arbetsgivaren på ett sådant sätt att rättstryggheten för den anställde sätts ur spel? Jag skulle väldigt gärna vilja ha ett svar på den frågan.
Fru talman! Avslutningsvis kan jag konstatera att anställningstryggheten i de allra minsta företagen har minskat och att rättvisan i turordningstvister är gravt åsidosatt. Det är viktigt för rättsmedvetandet att vår lagstiftning upplevs som rättvis. Det gör definitivt inte denna regel om undantag.
Mammans arbetsgivare behövde inte förklara varför just hon skulle sägas upp. Han ville heller inte vänta med uppsägningen till dess hon kom tillbaka från sin föräldraledighet. Arbetsgivaren har lagen på sin sida, och hon tvingas acceptera en arbetslöshet vars orsak är omotiverad.
Senare i dag, eller i kväll, kan vi rösta bort denna regel. Låt oss göra det!