Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.
Propositionen
Arbetstagarinflytande i europabolag
tillstyrks av ett enigt utskott. I betänkandet behandlas ett antal motioner om arbetsrättsliga frågor. Det har resulterat i 25 reservationer. Jag tänker uppehålla mig vid en del av de frågor som utskottet behandlar.
Den första reservationen är en borgerlig reservation som handlar om en förändrad arbetsrätt. Det talas om en moderniserad arbetsrätt och om en flexibel arbetsrätt. Det är ganska vackra ord, men frågan är vad som egentligen döljer sig bakom dem. Frågan är också vem det är som ska vara flexibel. Är det arbetstagaren som ska vara flexibel genom att variera sin arbetstid per dag, per månad eller per vecka? Ska han vara beredd att omedelbart gå hem när det inte finns något jobb längre?
Finns det några borgerliga idéer som man kan anse stärker arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden och stärker arbetstagarens ställning gentemot arbetsgivaren? Personligen tvivlar jag på det. Jag tror att det handlar mest om försämringar för arbetstagaren.
I reservationen säger man att arbetsrätten i för hög grad skyddar dem som redan har ett arbete. Jag tycker inte att det är så konstigt. Själva idén med arbetsrättslagstiftningen är ju att reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är dessutom en social skyddslagstiftning till förmån för den svagare parten i ett anställningsförhållande.
Det har sagts tidigare i dag att vi socialdemokrater inte vill förändra arbetsrätten. Som ni snart kommer att se har vi ett förslag på en förändring i arbetsrätten.
Vi har inte något emot några generella förändringar - bara de kan upplevas som rättvisa och om spelreglerna är tydliga. I ett fall - och nu sätter jag på grammofonen, Erik Ullenhag - är de varken rättvisa eller tydliga. Det gäller tvåpersonersundantaget i LAS, som de borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet drev igenom från den 1 januari 2001. Vi socialdemokrater, Vänsterpartiet och de fackliga organisationerna varnade för att detta skulle kunna leda till godtycke och orättvisor. Vi hävdar att det sannolikt är de svaga som drabbas främst.
När man tittar på det här ser man att vi verkar ha olika källor. Mina källor säger klart och tydligt att de som drabbas av tvåpersonersundantaget främst är äldre arbetskraft och även yngre kvinnor med barn. I snitt förlorar minst en person om dagen sitt jobb genom undantagslagstiftningen. I nästan hälften av fallen där de fackliga organisationerna i någon mening har kunnat delta i förhandlingarna påstår man att uppsägningarna är oacceptabla eller upprörande.
Oacceptabelt och upprörande - det tycker jag att det är när man inte kan få sin uppsägning rättsligt prövad. I fjol vid ungefär samma tidpunkt som i dag citerade jag flerpartimotionen från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Jag ska göra det igen:
"För att undantagsregeln ska få praktisk betydelse jämfört med nuvarande regler ska en rättslig prövning inte kunna komma i fråga vare sig i fråga om arbetsgivarens urval enligt undantagsregeln eller när arbetsgivaren använt sig av rätten att behålla arbetstagare som bedöms vara av särskild betydelse." Så mycket för partier som i andra sammanhang värnar lag och ordning och rättssäkerhet!
Fru talman! Företrädare för samtliga partier utom Moderaterna har motioner om ett förstärkt skydd för föräldralediga. Mycket talar för att föräldralediga och gravida missgynnas på arbetsmarknaden. Utskottet instämmer i de motioner där det krävs ett förstärkt skydd för de föräldralediga. ALI-utredningen En hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv fick tilläggsdirektiv att titta på just det problemen. Utredningen kom med ett antal förslag, och de bereds nu i Regeringskansliet. Vi förväntar oss en proposition under det här året.
I några andra motioner tas problemen med yttrandefrihet för privatanställda upp. De frågorna har behandlats i en promemoria för några år sedan som heter just
Yttrandefrihet för privatanställda
. Den har varit ute på remissbehandling. Många av remissinstanserna var i och för sig positiva till en förstärkt yttrandefrihet, men förslagen fick också både saklig och lagteknisk kritik.
Utskottet skulle välkomna en förstärkt yttrandefrihet för privatanställda, särskilt för arbetstagare som har arbetat i offentlig verksamhet som sedan överförs till privat regi med offentlig finansiering. Utskottet förutsätter därför att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med en lagstiftning på det här området.
Ett antal motioner behandlar lagstiftning om rätt till ledighet för många i sig angelägna syften. Utskottet konstaterar att möjligheterna för en anställd att vara ledig i dagsläget är tämligen omfattande. Det förekommer en viss kritik mot att det finns alldeles för många orsaker att vara ledig.
I motion A351 diskuteras möjligheten att ta tjänstledigt för att rehabiliteras till och prova på ett nytt arbete. Den är en mycket angelägen fråga. Numera finns det möjlighet att få anställningsstöd för att anställa långtidssjukskrivna. Men för att man ska få tjänstledigt för att prova på ett sådant jobb krävs det en överenskommelse med arbetsgivaren i varje enskilt fall. Den här rättigheten är inte lagreglerad.
Med tanke på de hälsoproblem som vi har i dagens arbetsliv anser utskottet att regeringen kanske ändå borde överväga frågan om rätt till tjänstledighet för att kunna prova på ett nytt arbete.
Fru talman! Som jag tidigare har sagt yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande i dess helhet.