Herr talman! Vänsterpartiet anser att primärvår-
den är en av de viktigaste funktionerna inom hälso-
och sjukvården. Primärvården är första linjens sjuk-
vård. Det ställer stora krav på verksamheten. Det
krävs både specialisering och generalistkompetens.
En väl fungerande primärvård är effektiv såväl vad
avser medicinsk säkerhet som ur kostnadssynpunkt.
Metodutveckling och forskning är betydelsefulla
komponenter för att uppfylla dessa krav.
Därför är det självklart för oss i Vänsterpartiet att
tillsammans med regeringen och Miljöpartiet med-
verka till ett resurstillskott om 9 miljarder till primär-
vården, psykiatrin och äldreomsorgen de närmaste
åren. På dessa områden behövs strategiska satsningar.
Låt oss noggrant analysera vad som nu händer med
dessa satsningar, och låt oss föra en öppen diskussion
om att i framtiden kunna göra ytterligare satsningar
på inte minst primärvården.
Fru talman! Vi är alltså med och står för ekono-
miska förstärkningar av primärvården. Men vi var
och är kritiska till delar av inriktningen på den natio-
nella handlingsplanens skrivningar om primärvården.
Vi menar att de är alltför ensidigt inriktade på läka-
rens roll i vården och enligt vår mening idealiserar
privatisering av primärvårdens drift om en utveck-
lingsväg. I den nationella handlingsplanen aviserades
också ett familjemedicinskt institut. Det har nu resul-
terat i föreliggande betänkande.
Här har vi en rad kritiska synpunkter kvar, men
det är roligare att börja med de positiva omdömena.
Vi i Vänsterpartiet anser att det är bra att det ges
möjlighet till metodutveckling och forskning inom
primärvården utifrån dess specifika situation.
Under utskottsbehandlingen har en mycket viktig
förstärkning av denna inriktning skett genom att ut-
skottet beslutat om ett tillkännagivande av att institu-
tet också ska beakta folkhälsoaspekter som en del av
utvecklingsarbetet. Samverkan ska ske med Statens
folkhälsoinstitut. Det är en utvidgning av uppdraget
som sker utifrån motioner av Vänsterpartiet och
Centerpartiet, där glädjande nog utskottet efter dis-
kussioner står bakom de nya skrivningarna. Det är
mycket bra!
Ett annat mycket positivt ställningstagande i be-
tänkandet är att utskottet beslutat att i enlighet med
riksdagsrevisorernas förslag tillkännage till regering-
en en översyn av språkutbildningen för utländsk
vårdpersonal. Vi ser fram emot en sådan översyn och
lyfter därför inte fram vår motion på området. Men vi
fortsätter att bevaka denna fråga mycket noggrant.
Jag går så över till några mer kritiska synpunkter.
Vi ställer oss ytterst tveksamma till begreppet och
benämningen familjemedicin. Vi har vid flera tillfäl-
len fått höra, som enda motivering till namnbytet, att
det är en internationellt anpassning. Men vad är fa-
miljemedicin? Att andra länder har valt att kalla pri-
märvården för familjemedicin kan inte vara ett till-
räckligt tungt argument utifrån våra förhållanden. Vi
har ju, tycker vi i Vänstern, ganska goda socialpoli-
tiska traditioner och idéer i vårt land. Vilka tillstånd,
vilka sjukdomar och vilka patienter har anknytning
till familjen? Jag kan lätt tänka mig in i situationen att
en äldre kvinna som sedan länge är änka med vuxna
barn känner sig väldigt främmande inför att gå till
familjeläkaren. Det är dessutom mycket tveksamt om
det i dag finns ett behov av eller önskemål om att
familjens alla medlemmar ska gå till samma läkare.
Jag frågar mig också: Varför byta till begrepp som
familjemedicin och familjeläkare men ha kvar dist-
riktssköterska som begrepp? Eller är förslag på gång
om familjesköterska? Jag hoppas verkligen inte det.
Vänsterpartiet anser att ett mer lämpligt namn på
institutet och specialiteten vore primärmedicin. Det
skulle i högre grad motsvara dess faktiska uppgift och
placering, menar vi. Det skulle mer vara i linje med
våra social- och hälsopolitiska traditioner.
Fru talman! Primärvårdens patienter är i dag ofta
människor som kan ha ett flertal olika sjukdomar av
både akut och kronisk karaktär och som berör kropp,
själ och sociala villkor. Det krävs därför ett folkhäl-
sotänkande i primärvården innefattande också klass-
och könsperspektiv. Det krävs också att primärvården
organiseras mer utifrån ett teamtänkande. Glädjande
nog finns det skrivningar som pekar hän mot ett tän-
kande i denna riktning. Det är en bra utveckling jäm-
fört med den nationella handlingsplanen. Men om vi
fortsätter dessa tankar leder de åtminstone oss i
Vänsterpartiet till att anse att primärvården även har
behov av samverkan med andra specialistfunktioner
än den allmänmedicinska. Det kan vara geriatriker,
som är viktiga inte minst när det gäller äldreboende,
psykiatriker och pediatriker - det är kanske några av
dem som närmast ligger till hands. Vi har lyft fram
dessa aspekter i ett särskilt yttrande, och kommer
givetvis att följa också denna fråga noga framöver.
Fru talman! I propositionen tar man inte ställning
till institutets placering. Men Vänsterpartiet vill un-
derstryka att det är viktigt att betona att metodut-
vecklingen inom primärvården måste gälla hela lan-
det. Villkoren och behoven skiljer sig mycket åt
mellan glesbygd och storstad och mellan småstad och
förort. Vi anser därför att institutet bör rekommende-
ras en placering utanför storstadsområdena. I dag har
vi en teknisk utveckling som medger en närhet i kun-
skapsutbyte som inte är beroende av den geografiska
placeringen. Det finns därför mycket goda skäl att
placera det föreslagna institutet utanför storstadsom-
rådena om vi menar allvar med att hela Sverige ska
leva och utvecklas rättvist.
Fru talman! Det är mycket positivt och alldeles
nödvändigt att som föreslås utvärdera verksamheten
noggrant och löpande under den treårsperiod som
nuvarande finansiering avser. Det är en viktigt förut-
sättning för oss i Vänsterpartiet. Vi har som sagt
fortfarande kritiska synpunkter och reservationer,
men vi ser också möjligheter att återkomma och fort-
sätta att arbeta för en förbättrad primärvård.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet står bakom alla
våra reservationer, men jag nöjer mig för tids vinnan-
de med att yrka bifall till reservationerna 9 och 10.