Fru talman! Förr, på den gamla tiden, hade pro-
vinsialläkaren ansvar för allt och jobbade nästan dyg-
net runt. Man kom till provinsialläkaren med nästan
allting. Då fanns det en helhet.
Sedan rådde en socialistisk princip under många
år: Vården var områdesindelad. Alla som bodde i ett
område skulle ha samma doktor.
Den borgerliga regeringen 1991-1994 föreslog
husläkarsystemet, som jag också hade synpunkter på.
Ett hus behöver ju inte gå till doktorn. Men jag för-
stod innebörden och tyckte att begreppet inte var så
viktigt att man skulle diskutera det.
Tanken med familjeläkare är att man tror att det
finns en vinst i att alla i en familj väljer samma all-
mänläkare. Det är utifrån det synsättet man ska se
allmänläkaren, som också är specialist. Det är så
oerhört viktigt att man kan se helheten i en familj.
Olika faktorer kan ses ur många perspektiv.
Jag tycker att det är ett fint namn och har ingen
svårighet att ställa upp på det. Men jag får respektera
andra som absolut inte kan tänka sig det. Jag nöjer
mig med det.