Fru talman! I över 25 år har Folkpartiet liberaler-
na fört en kamp för att förbättra primärvården, den
vård som även riksdagen har uttalat ska utgöra basen
i hälso- och sjukvården. Det viktigaste inslaget för
vår del har varit genomförandet av husläkarreformen,
som garanterar alla medborgare en fast läkarkontakt
inom primärvården. Som ett resultat av den borgerli-
ga valsegern 1991 infördes husläkarreformen i början
av 1993, men den socialdemokratiska regeringen
avskaffade den efter regeringsskiftet 1994.
Men efter 25 år av motstånd inte minst från Soci-
aldemokraterna kom den nationella handlingsplanen
för hälso- och sjukvården, och husläkarreformen
genomfördes och beslutades till stor del av riksdagen
i slutet av år 2000.
Primärvården har blivit bättre tack vare att alltfler
har insett betydelsen av en fast kontakt med vården,
naturligtvis i första hand med husläkaren men själv-
klart också med övrig personal. Bristen på läkare har
dock gjort att ännu inte alla invånare har fått den fasta
läkarkontakten. Också en ovilja i en del landsting -
eller kanske man kan uttrycka det på följande sätt: en
vilja att satsa på slutenvården i stället för på primär-
vården - har gjort att primärvården ännu inte fungerar
på ett bra sätt.
Folkpartiet liberalerna ställde sig i huvudsak bak-
om den nationella handlingsplanen för utveckling av
hälso- och sjukvården och även inrättandet av ett
familjemedicinskt institut eller - som vi hellre hade
kallat det - ett husläkarinstitut. Vi känner att det är
angeläget att det drivs ett aktivt arbete för att utveckla
primärvården genom kunskapsutveckling och kun-
skapsspridning. Också kvalitetsarbete och metodut-
veckling är viktiga delar i institutets arbete.
Rekryteringsfrågorna är, som jag tidigare nämnt,
en orsak till de brister som finns, och de faktorer som
har betydelse för rekryteringen behöver analyseras
och belysas på ett sätt som gör att personalrekryte-
ringen kan tryggas långsiktigt.
Fru talman! Det kan naturligtvis finnas många
viktiga arbetsuppgifter för institutet, men vår mening
är att institutets viktigaste uppgift är att skapa kon-
takter och kommunikation mellan alla primärvårdens
intressenter. Det finns på flera håll i landet intressanta
arbetssätt som har utvecklats inom primärvården, och
det gäller inte minst de privata husläkarmottagning-
arna. Landstingens mottagningar har varit något trö-
gare när det gäller förnyelse, och vi ser det som en
viktig uppgift för institutet att även ta till vara och
sprida de goda exempel som finns.
Utskottet har i betänkandet gjort ett tillägg när det
gäller verksamhetsinriktningen så att den utvidgas till
att avse även folkhälsoaspekterna, detta i enlighet
med ett motionsförslag från Centerpartiet. Folkpartiet
liberalerna välkomnar detta tillägg, och vi tycker att
det är bra att alla partier - utom Moderaterna, som
yrkar avslag på hela propositionen - nu står bakom
tillägget.
Primärvården är en viktig aktör på folkhälsoom-
rådet, kanske inte minst vid patientkontakter - och då
menar jag inte bara patient-läkar-kontakten utan även
kontakten med övrig personal - liksom inte minst
inom barnhälsovården och mödrahälsovården. Pri-
märvårdens uppgift på folkhälsoområdet innefattar
också att förmedla kunskap till andra aktörer. Inom
folkhälsoområdet krävs samverkan mellan många
olika aktörer om arbetet ska bli framgångsrikt.
Fru talman! I det här betänkandet behandlas också
ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden
och Riksdagens revisorers förslag om svenskunder-
visning för invandrare och invandrares arbetsmark-
nad. Vi har i det här betänkandet med en motion från
allmänna motionstiden, där vi har ett yrkande om den
bristande medicinska kompetensen i äldreboenden.
Folkpartiet liberalerna kräver samverkansavtal mellan
kommuner och landsting som ger fler läkare, gärna
med geriatrisk kompetens, i äldreboendet.
Till varje äldreboende bör knytas en läkare som
har ansvar för att regelbundet besöka enheten och se
till att de som bor där får en god medicinsk vård. Det
kan vara en husläkare eller en geriatriker. Denna
läkare ska självfallet också vara ett stöd för persona-
len.
Enligt vår mening ska det dessutom vara så att den
enskilde boende ska kunna välja att ha en egen huslä-
kare. Utskottets majoritet är välvilligt inställd till det
och har så varit under flera år, men vi tycker att det
händer för lite. Det går för sakta, och under tiden far
äldre människor illa. Vi får tyvärr alltför ofta rappor-
ter om brister inom äldreomsorgen som till stor del
handlar om brister i den medicinska vården. Vi vid-
håller alltså vårt yrkande. Jag yrkar bifall till vår
reservation nr 8 under punkt 7.
Vad gäller avsnittet om Riksdagens revisorers för-
slag har Folkpartiet även där två motioner som hand-
lar om invandrares svårigheter att komma in på ar-
betsmarknaden, i det här fallet vården. Där har våra
yrkanden tillgodosetts genom att utskottet förordar
bifall till Riksdagens revisorers förslag att en särskild
översyn ska göras av utformningen, lokaliseringen
och dimensioneringen av språkutbildningen för ut-
ländsk vårdpersonal.
Fru talman! Jag yrkar i övrigt bifall till utskottets
förslag i betänkandet.