Herr talman! Kenneth Kvist kritiserar auktionsför-
farandet. Han säger att det leder till att oavsett om
programidén är platt eller dålig kan man få tillstånd
att sända. Här finns en av kärnfrågorna i debatten om
fria medier. Vem är det som avgöra om programidén
är platt eller dålig? Är det det politiska systemet som
ska säga att det bara är det som tilltalar oss politiker
som är kvalitetsmässigt bra? Eller är det lyssnarna
som själva ska få välja radiostation?
Som ett exempel kan nämnas Radio Stella som i
sitt sändningsområde är den överlägset största radi-
onstationen räknat i lyssnare i åldrarna 9-19 år, 20-
34 år och 35-49 år. Man slår samtliga andra radiostati-
oner med hästlängder, därför att man gör radiopro-
gram som attraherar och tilltar lyssnarna. Varför vill
Kenneth Kvist att det avgörandet i stället ska ligga på
en politisk eller byråkratisk församling?
Sedan tar Kenneth Kvist upp det eviga trätoämnet,
den s.k. reella yttrandefriheten, som har varit argu-
mentet för att man ska ha en stark politisk styrning.
Låt mig citera Lagrådets yttrande över lagrådsremis-
sen: "Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-
grundlagen ger en frihet från ingrepp från det allmän-
nas sida i den enskildes yttrandefrihet, inte en rätt att
komma till tals. Möjligheter att använda medierna får
främjas i andra former."