Herr talman! Jag ska svara på frågan om långsik-
tigheten, och jag ska även en gång till besvara frågan
om konkurrenssituationen men från den utgångspunkt
som Ingvar Svensson nu hade.
Det är klart att konkurrensen snedvrids om man
inom samma frekvensutrymme eller varje fall inom
samma stationsutrymme får en som betalar ett högt
pris och en annan som betalar ett lågt pris. Det är en
självklarhet. De flesta av de vilande frekvenserna
ligger dock inte inom de stationer där en redan har
fått utrymme. Men skulle någon lämna tillbaka sin
koncession och återfå betalning för det gångna året
eller ansöka på nytt om 40 000-kronorskoncessionen,
kan det bli en snedvriden konkurrenssituation under
den tid som återstår.
Å andra sidan är alternativet till det att lösa in alla
tillstånd, även dem som nu löper åtta år till. Jag är
inte så säker på att det budgetmässigt går att försvara
det gentemot alla andra prioriteringar. Men Ingvar
Svensson vet att jag och flera andra i vår utskotts-
grupp har försökt att gå Ingvar Svensson till mötes
ganska långt. Vi har deltagit i diskussioner om detta.
Det vore snyggt att under den här tiden kunna er-
bjuda dem som vill lämna tillbaka sina koncessioner
likvärdiga konkurrensförhållanden inom samma sta-
tionsutrymme. Därmed tappar staten givetvis intäkter,
men det är en budgetteknisk fråga med ganska stor
påföljd, som vi i dag inte riktigt har fått utrymme för.
Nu verkar vilandeförklaringen bli sådan att vi ska
använda ytterligare ett års betänketid. Det finns väl
all anledning att diskutera både den frågan och digi-
talradions framtid under den återstående tiden.