Herr talman! Vi från Folkpartiet inledde vår mo-
tion med att konstatera att det finns många problem i
Sverige som väntar på en lösning och som är ange-
lägna. Men frågor kring den privata lokalradion kan
egentligen inte vara något större problem. Det enda
problem som vi egentligen hade behövt avhandla
snabbt vore att avskaffa stopplagen. Men jag ska ta
det från början.
Frihet och mångfald är ord som hör intimt sam-
man med Folkpartiet, antingen det gäller mediepoliti-
ken eller andra politikområden, kultur, utbildning,
vård och vad det kan vara. Vi har i hög grad medver-
kat till att bryta statliga monopol såväl inom radio-
som TV-området. För att det inte ska råda något miss-
förstånd vill jag samtidigt foga in att vi absolut inte
har något emot public service, tvärtom. Den ska fin-
nas, och den ska vara bra. Sedan kan man alltid dis-
kutera innehåll och utformning. Men det är ju inte
den diskussionen som vi för här i dag.
En lång rad Folkpartikrav har således förverkli-
gats under årens lopp, t.ex. tillstånd till reklamradio,
markbunden reklam-TV-kanal och närradio. Men det
finns fortfarande en hel del att göra. Och nu har vi
också den nya tekniken som man måste ta med i be-
räkningarna.
Det finns några bra delar i regeringens proposi-
tion. Det är lika bra att nämna dem här och nu, alltså
avvecklingen av stopplagen och de vidgade förutsätt-
ningarna för tillståndsgivning beträffande tidningar
och andra massmedieföretag, men också att stoppa
kommuner och landsting etc. att driva radiostationer.
Tyvärr åtföljs dessa liberaliseringar av andra regle-
ringar som förtar de goda intentioner som fanns.
Vi har tagit upp frågan om den nya tekniken i vår
motion, och jag har också berört den i motioner som
behandlas av kulturutskottet. När det gäller medier
måste vi numera räkna med Internet. Där finns det ju
en uppsjö av självständiga nättidningar. Där finns
radiokanaler från jordens alla hörn och t.o.m. TV-
sändningar. Det går ju inte att stoppa. Och det garan-
terar mångfalden, även om vi ibland inte gillar inne-
hållet.
Så har vi den kommersiella lokalradion. Vår
grundinställning är att det ska finnas så få statliga
regleringar som möjligt. Vi har ju en etableringsfrihet
när det gäller vanliga tidningar. Och tänk om vi hade
haft tillräckligt med frekvenser. Då hade vi kunnat ha
en etableringsfrihet även för radio i en framtid och
förmodligen också för TV. Nu är det tyvärr inte så,
utan frekvenserna måste ut på något sätt än så länge.
Vi får se vad som händer sedan när digitaliseringen
har blivit färdigt, om det då inte finns tillräckligt med
frekvenser för att tillåta en fri etablering.
Men när det nu gäller frekvenserna har vi en tillit
till marknaden och förordar upphandling eller auk-
tion. Det behöver ju inte vara så stor skillnad. Det
finns inget som visar att yttrandefrihet gagnas av mer
politisk styrning. Det känns faktiskt rätt frustrerande
att ett verk ska sitta och bedöma vilken station som
ska få sända. Man ska titta på ägarförhållanden och
eventuella planer på hur programmen ska se ut. Kva-
litet kan ju svårligen definieras i förväg, och bedöm-
ningarna riskerar att bli godtyckliga. Dessutom kan
jag ju inte förstå varför man vill avstå från intäkter i
mångmiljonklassen. Dagens avgifter pendlar stort
mellan 21 000 kr till 3,3 miljoner kronor. Och det
känns märkligt att så lättvindigt ta bort en inkomst-
källa.
En annan del som också har berörts här tidigare i
debatten är ju de stora skillnaderna mellan de befint-
liga avgifterna som ska gälla i fortsättningen och de
nya. Tänk er själva 3,3 miljoner kr kontra 40 000 kr.
Och det var tänkt att den skillnaden skulle råda ett
antal år. Tala om att snedvrida konkurrensen. På detta
vis tycker jag att majoriteten förstör marknaden. Och
vilket företag skulle vilja gå in i en affärssituation där
villkoren förändras eller riskerar att förändras så
mycket?
Herr talman! Visserligen handlar detta ärende om
kommersiell lokalradio. Men det hindrar ju inte att vi
gärna också skulle se en reklamfinansierad riksradio-
kanal. Digitaliseringen torde gå fortare inom ra-
dioområdet än inom TV-området även om det sjabb-
lats en del. Och det finns anledning att redan nu vara
förberedd på det och lämna ut en koncession om
riksradio till marknaden, där det enligt vår uppfatt-
ning ska finnas en självständig nyhetsredaktion men i
övrigt inga krav utöver de generella krav som gäller
för den som ger ut massmedialt material.
I yttrandefrihetsgrundlagen finns det en formule-
ring som är tämligen luddig. Det är dags att förnya
texten och vidga den för att säkerställa yttrandefrihe-
ten även på radio- och TV-området. Vi anser att det
är viktigt att huvuddelen av frekvenserna bjuds ut på
marknaden. Från det finns två undantag. Det första
gäller för public service-sändningar, och det andra
gäller föreningsradion eller närradion.
Herr talman! För att inte problematisera proposi-
tionsordningen yrkar jag bifall till reservationerna 1
och 6 och står självfallet i övrigt bakom våra reserva-
tioner.