Fru talman! I KU15 behandlas ett par propositio-
ner och ett antal motioner dels från allmänna mo-
tionstiden, dels med anledning av propositionerna.
När det gäller proposition 55 anser vi att de nya
reglerna, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2000, är
en lagstiftning som innebär en inskränkning i de
grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Med stöd
av 2 kap. 12 § regeringsformen yrkar vi att utskottets
lagförslag med anledning av propositionen ska vila i
minst tolv månader.
Fru talman! Fri privat lokalradio infördes första
gången i Sverige 1993. Dessförinnan var det förbju-
det att sända kommersiell radio. Syftet med att införa
den privata lokalradion, den fristående radion, var att
den skulle vara just fristående - fristående från politi-
ken och fri att utveckla sin särart inom en ganska vid
ram.
Majoriteten försökte säkra ett oberoende genom
att ge långa tillståndsperioder som också skulle ge
möjlighet att etablera denna helt nya radioform. Man
införde ett auktionsförfarande för att säkra oberoen-
det. Man införde också ett relativt generöst regelverk
just för att låta den fria radion utveckla sin särart.
Målsättningen var att få en radio som var beroen-
de av lyssnarna och oberoende av Kulturdeparte-
mentet. Resultatet kan vi nu se: Det har blivit en
succé.
Mer än 80 stationer över i stort sett hela Sverige
sänder dagligen privat lokalradio. Detta har skapat
många nya jobb och många nya arbetsplatser och det
har gett en mångfald i radioutbudet. Det har också
uppskattats av lyssnarna.
Själv har jag fått möjlighet att i Karlskoga lyssna
på fyra nya radiostationer, två som sänder från Karl-
stad och två som sänder från Örebro. För mig har
mångfalden i radioutbudet ökat alldeles påtagligt.
Alltsedan 1994 när den socialdemokratiska rege-
ringen tillträdde har Socialdemokraterna utövat en
veritabel hetsjakt på de här fria radiostationerna. De
verkar ha varit Socialdemokraternas främsta hatob-
jekt. Man försökte mycket snabbt införa den s.k.
stopplagen direkt efter regeringsskiftet.
Moderaterna lyckades tillsammans med Folkpar-
tiet få den här lagen vilandeförklarad i ett år men den
kom sedan att träda i kraft hösten 1995. Den har för-
längts dels via utskottsinitiativ, dels via proposition
ytterligare tre gånger. Två utredningar har tillsatts och
arbetat.
Den första utredningen slaktades bokstavligen av
en i stort sett enig juristkår. Det blev inte ens en lag-
rådsremiss av den. Så dålig bedömdes den.
Även den andra utredningen har fått utstå mycket
hård kritik. Stora delar av den slaktades av Lagrådet,
särskilt de delar som berörde skönhetstävlingen vad
gäller programinnehållet.
Man kan också konstatera att under den här het-
sjakten, under den period då vilandeförklaringen
gällde, tillkom 26 nya radiostationer - radiostationer
som i dag och under en mycket lång tid skulle ha
varit tysta om Socialdemokraterna tillsammans med
Centern då hade lyckats. Gotland, Blekinge, norra
Bohuslän, trestadsområdet, Skövde, Mora/Sälen,
Hudiksvall, Örnsköldsvik, Östersund/Åre, Skellefteå,
Södertälje, Varberg och västra Småland skulle i dag
ha saknat alternativ om Socialdemokraternas hetsjakt
hade lyckats redan från början.
I betänkandet och i propositionen ser vi nu resul-
tatet av Socialdemokraternas hetsjakt och den sista
utredningen.
Resultatet blir en radio men inte beroende av
lyssnarna och oberoende av Kulturdepartementet utan
raka motsatsen. Resultatet blir en radio beroende av
Marita Ulvskog och Kulturdepartementet och obero-
ende av lyssnarna.
Beroendet skapas genom en skönhetstävling som
baseras på ägande- och programinnehåll. Genom
kraftigt kortade tillståndsperioder och genom ett för-
ändrat avgiftssystem, som inte verkar syfta bara till
att skapa beroende utan också, och framför allt, till att
slå mot befintliga radiostationer.
I praktiken blir det omöjligt för t.ex. en station
som Radio Stella i Helsingborg att på hyggligt likvär-
diga villkor konkurrera med en ny station om Radio
Stella ska betala över 2 miljoner kronor i konces-
sionsavgift, medan en nystartad station med det nya
regelverket bara behöver betala 40 000 kr per år.
Majoriteten säger att det är väl bara att lämna in
tillståndet och söka på nytt. Radio Stella, som är ett
av praktexemplen på kommersiella privata radiostati-
oner, skulle inte få ett nytt tillstånd med det nya re-
gelverket därför att man faller på mångfalden vad
gäller ägandet. Radio Stella skulle vara diskvalifice-
rat. Men Radio Stella är kanske den radiostation i
landet som har största andelen lokalt material.
Det finns anledning att fråga företrädare för majo-
riteten, framför allt för Socialdemokraterna, varför
Socialdemokraterna inte kan acceptera en radio som
är fristående från det politiska. Man accepterar det ju
på tidningsområdet. Ingen skulle där komma på tan-
ken att ha en skönhetstävling för att någon skulle få
ge ut tidningar. Men varför krävs det skönhetstäv-
lingar för att starta radiostationer?
Jag skulle vilja fråga Kenth Högström: Är Social-
demokraterna nöjda nu när hetsjakten på den fria
radion snart är klar? Och har mångfalden ökat eller
minskat i de 13 områden som har fått fria radiostatio-
ner under den period som Socialdemokraterna ville
att stopplagen skulle gälla?
Fru talman! Jag yrkar dels att lagförslaget i betän-
kandet vilandeförklaras, dels bifall till reservation 1.
Sedan vill jag som hastigast beröra några av re-
servationerna i betänkandet.
När det gäller reservation 3 menar vi att den s.k.
stopplagen genast ska avskaffas. Det är den lag som
förhindrar nya stationer att etableras. Det är märkligt
att man, trots att även regeringen talar vackert om
vikten av nya företag och nya arbetsplatser, under en
mycket lång tid har arbetat för och drivit igenom en
lag som i praktiken förbjuder nya arbetsplatser.
I reservation 10 tar vi upp frågan om den digitala
radion och konstaterar att för att det ska finnas någon
möjlighet att etablera digital radio måste det ske med
stor frihet för radiostationerna, med långa till-
ståndsperioder och med ett auktionsförfarande som
gör stor frihet möjlig.
När det gäller den digitala TV:n kan vi konstatera
att marknätet hittills har visat sig vara ett fiasko -
mycket stora investeringar och ytterligt få tittare.
Sedan är det ytterligare en fråga om berörs i be-
tänkandet, s.k. TV-listan. Vi har i det här betänkandet
ställt oss bakom majoritetens förslag att avstyrka
yrkandet om att upphäva beslutet om den s.k. TV-
listan, eftersom en riksdagsmajoritet i samband med
beslutet våren 1999 gjorde ett tillkännagivande till
regeringen om att idrottsevenemang där rättigheter
upplåts av inhemska arrangörer bör lämnas utanför en
eventuell lista. Riksdagsbeslutet innebar även att
regeringen bör inhämta riksdagens godkännande om
någon annan bedömning aktualiseras.
Jag vill dock erinra om att företrädare för Mode-
raterna i motion Kr509 anfört att förslaget om den
s.k. TV-listan strider mot grundläggande äganderätts-
liga principer. Jag vill också påpeka att vi anser att
det är självklart att idrotten själv har förfoganderätten
till sina egna arrangemang och att en försäljning av
TV-rättigheter är en viktig inkomstkälla för idrotten.
Fru talman! Med detta yrkar jag, som jag tidigare
sagt, bifall till reservation 1 och därmed avslag på
propositionen.